Lättad

Avklarat. Hon var snäll, terapeuten. Klart att det blev tårar men det blev med ett leende på läpparna hela tiden eftersom jag faktiskt är gravid. Eftersom jag fortfarande är livrädd för att det ska gå åt skogen så blev det lite prat om det. Hon sa en hel del kloka ord.
Jag fick berätta en hel del om hur det är att vara "laglös" i Sverige som ÄD-patient och hon häpnade. Däremot har hon jobbat på Kvinnokliniken och träffat många som gjort IVF och ÄD. Vilken lyx att prata med någon som faktiskt förstod hur det kan vara. En del av det i alla fall. Jäkligt skönt. Känner mig lite positivare inställd till alltihop nu. I alla fall för stunden, hehee. Nu ser jag fram enormt mycket till VUL:et den 26/5!

Nu ska jag visst jobba lite också...

Kram

PS. Varför är grannens alla jäkla träd och blommor så där prunkande tjusiga i sin blomsterprakt medan INGET har slagit ut på vår tomt? Jäkligt irriterande. DS.