Lilla finaste Mini! Hon kryper så att det står härliga till och jag kommer ofta på mig själv att titta på henne och känna en sån otrolig tacksamhet över att jag får vara med om det här. Det är verkligen ett mirakel. HON är ett mirakel.
Vad gäller blödningen så fortsatte den så smått, och då menar jag pyttesmått á la någon droppe på pappret, till igår. Jag tror att det var p.g.a. känsliga slemhinnor och gynbesök. Så jag väntar fortfarande på Mensen. Den med stort M. Som jag längtar.
Jag längtar lika mycket nu som när det var dags inför behandlingen innan Mini kom. Skillnaden den här gången är att det känns som att jag inte har något att förlora. Jag har ju faktiskt vunnit högsta vinsten redan. Så det är med en skön men nervös känsla vi går in i det här igen.
Jag vill också tacka allra ödmjukast för de erbjudanden jag har fått om tabletter en del av er har och som ni vill skicka till mig!! Varje liten tablett räknas och är verkligen till stor hjälp. Det är dyra mediciner... Så tack, tack, tack! TUSEN TACK!
KRAM
Det lackar ändå mot jul!
4 dagar sedan