6+3

Idag har jag varit lite mentalt frånvarande, dels för att jag knappt sovit något och dels för att jag mår konstant illa.

Halva natten har jag googlat på tvillingvagnar, extra stor säng, planerat om huset och varit uppe och kissat samt ätit.

Hela dagen har jag ätit för att mota bort illamåendet. Faktum är att jag upptäckte att det hjälper lite att jag rör på mig också. Men mest oroar jag mig för hur det blir på jobbet om jag ska må illa konstant... Kanske borde börja med Lergigan redan? Pust.

Ja, det är verkligen många tankar nu! Mycket handlar om hur vi får tänka om gällande huset och rummen. Och saker vi måste få klart. Tvättstugan t.ex.. Där måste vi få till en lösning med hyllor, som vi skjutit på ett tag.

Snurrigt, snurrigt....

Och så skickar jag en bamsekram till er alla för era värmande ord och er pepp!

Kraaam

6+2 och VUL

Ja, hörrni. Jag vet knappt vad jag ska säga för min hjärna har stannat.

Visst hittade Fru Gyn en fin hinnsäck och där inne fanns en väldigt liten plupp med ett tickande hjärta. Så vackert!

Jag filmade för att kunna skicka till Fina M som var och lämnade Mini på dagis.

"Satte du in ett ägg?", frågade plötsligt Fru Gyn.

"Näää, två...."

"Ja, du har en till hinnsäck här! Och här är det andra hjärtat."

Hjärtstillestånd. Vi stirrade på varandra.

Jag började skrattgråta. Glad men rädd.

"Den är mindre än den första så vi ska inte dra för stora växlar ännu. Sånt här kan mycket väl tillbakabildas, förstår du. Just nu är det två men den andra är väldigt liten jämfört med den första."

Storleken på den första hinnsäcken indikerade att jag skulle vara i vecka 6+6.

Den andra att jag skulle vara i vecka 5+4. Och, som sagt, Fru Gyn påpekade att vi inte ska ta ut något i förskott. Behålla lugnet lite till. 

Jag ska dit igen den 10/2 och se vad som hänt till dess.

Självklart ringde jag till Fina M direkt efteråt. Han tog det med fattning även om han också blev lite chockad. 

"Ja, vi överlever nog det också!", sa han och skrattade. Fina, Fina M.

Vi får se vad som händer helt enkelt.

Tyvärr glömde jag att filma hjärta nummer två p.g.a. mitt eget hjärtstillestånd, men filmsnutten på ettan bjuder jag i alla fall på. Det är lite skakigt och suddigt, men ändå... Det är den liiiilla tickande pricken längst till vänster, i väggen av hinnsäcken, som är den stora mörka fläcken.

Hcg-värdena? De låg på 1153 och 2432.

När skriver man in sig hos MVC? Jösses, min hjärna fungerar inte just nu...

Filmtajm (hoppas att det funkar):

Många, varma kramar till er alla

6+1

Varför i hela friden äter jag en hel pizza till middag när jag redan är svullen, trött och har trög mage?! Varför?

Kram

Jodå!

Ringde Fru Gyn som så klart bara hade tidsbokning och hon hade inte provsvaren tillgängliga just nu. Men...hon sa att allt såg toppenbra ut och att värdena var precis som de bör vara. Tjohoooo!

Jag ska få de exakta värdena på fredag när jag ändå ska dit på vul.

Pew! Det känns riktigt bra nu.

Kramar

6+0

Tänk att sex veckor har gått (rent tekniskt, alltså) och att jag faktiskt går in i vecka sju nu. Galet!

Jag kommer ihåg när Mini var där inne. En dag så skuttade mitt hjärta till ordentligt och jag vill minnas att jag sa till mig själv att det var mitt hjärta som var med och kickstartade Minis lilla hjärta när det började slå. Jag tyckte att det var en bra tanke.

Igår kände jag samma sak som då så naturligtvis tänker jag samma sak den här gången. Det känns lite mysigt på något sätt. Och betryggande för nu får inget gå fel. Så är det.

Kram

5+6

En ny dag och idag måste jag lägga till yrsel till alla symptom jag har. Den kommer inte bara någon timme efter att jag tagit utrogesten utan numer dyker den upp lite närsomhelst.

Jag blir också illamående om det är för varmt. Som på bussen imorse. Herregud, hade jag fått råda hade jag åkt naken till jobbet idag. Svalt och skönt. Nu blev det inte så utan jag satt med varma kläder och spanade på en papperskorg hela vägen och undrade om den och jag skulle bli kompisar idag. Det blev vi inte, tack och lov.

Alltså, jag har GLÖMT att jag ska få svar på hcg:t! Måste ringa Fru Gyn imorgon och höra hur det står till. Förmodligen är allt bra, annars är jag säker på stt hon hade hört av sig.

En annan sak; jag har blivit svullen om magen och är trög i densamma.

Imorgon måste jag köpa ett par rymligare byxor...

Kram till er!

Ny mailadress

Ok, min gamla hotmailadress är ett minne blott. Jag får verkligen inte access till det kontot hur jag än bär mig åt.

Jag ber tusen gånger om ursäkt om ni mailat och väntat på svar!

Om ni vill och orkar får ni gärna skicka om mailen till min nya adress: 

wildamathilda(snabel-a)gmail.com

Med hopp om att ni inte tröttnat helt...

Kramas där ute!

5+5

Fortfarande trött med onda bröst. 

Jag åt dunderstor frukost och en jättelasagne till lunch så något illamående har inte infunnit sig förrän nu, strax innan middagen. Jag hann inte med någon mellis för då sov jag... Jag är ledig från jobbet idag och det är verkligen toppen när jag är så här trött av mig.

Förmiddagen ägnades åt tid i badhuset med Mini. Det är bara såååå roligt!

Vi träffade en annan liten tjej och hennes mamma hade en bebis i magen. Det tyckte Mini var väldigt fascinerande. Hon gillar det där med att bebisar är inne i magen. Men hon vet så klart inget om oss ännu. Det får allt vänta tills vi känner oss lite säkrare.

Nu, middag!

Kram

5+4

Trött, lätt illamående och ont i brösten är vad som kännetecknar den här veckan.

Det vore tusan om inte hcg-halten är ok och vi får se ett hjärta på fredag. 

Och gör vi det så gäller det att klara 12-veckorsgränsen (eller om det är v. 14 som gäller?) när moderkakan tar över allt och jag slutar med medicinering. Ett steg i taget. Sakta men säkert.

Jag är så galet rädd att något ska gå fel. Faktiskt mer rädd än någonsin tidigare.

Jag vet inte vad det beror på men kanske beror det på att det verkligen är sista gången och jag vill inte heller att något negativt ska störa vårt vardagliga liv. Skydda Mini, liksom. Eller nåt. Jag vet inte men jag är lite orolig och rädd i alla fall. 

Jag ska försöka att inte tänka så himlans mycket utan bara flyta med så gott det går. Allt ska bli bra. Så är det bara.

Kram

5+3

Igår kväll var jag ute och svirade med två kompisar. Vi åt mexikanskt till middag och jag proppade i mig. Det åbgrar jag idag för jag är helt förstoppad och svullen i magen. Ingen aptit alls och nu har vi precis varit på kalas så det är inte bättre direkt.

Jag hade glömt det där med magen. Förträngt att magen jobbar långsammare. Huga, det är inte så kul.

Men det är det så klart värt!

Jagär fortfarande törstig och trött konstant. Och jag vill att Fru Gyn ringer på måndag. 

På fredag ska vi gå på hjärtjakt. Längtar!

Kram

5+2

Inatt vaknade jag av att jag inte kände något alls. Ingenstans. Gissa om jag hade lätt att somna efter det konstaterandet?! Hahahaa! 

Hur nojjig får man bli?

Så här dagtid så känner jag av brösten och det är allt. Och så måste jag äta mellanmål annars får jag en obehagskänsla i magen. 

Varför ringer inte Fru Gyn? Pirr!

Kram

5+1

Lite tråkiga rubriker men det är lite för min egen skull så att jag kan ha lite koll ett tag bara. Om allt går som det ska så blir ALLT roligare sen, hahaha!

Idag har jag inte känt av något annat än att brösten gör ont. Och det gör de med besked. När Mini leker hoppa-på-och-krama-mamma-lekar så klämmer det till rejält. Tokont gör det!

Men jag klagar inte. Nä, inte jag inte! 

Det är som träningsvärk ungefär; man får gnälla lite över det onda för att få påpeka lyckan över att ha lyckats lite extra.

Precis så.

Undrar om Fru Gyn hör av sig med hcg-resultaten imorgon?....

Kramar

5+0 idag

Den där tröttheten har dykt upp mer och mer.

Idag när jag och Mini kom hem så lekte vi lite och tittade på Barnkanalen. Vi låg där i soffan tätt, tätt tillsammans och rätt som det var insåg jag att jag faktiskt slumrat till en kvart eller så. Det går inte att beskriva hur skönt det var att få sova lite.

Och nu är jag trött igen och mår lite illa. Brösten gör ont också, framförallt det som jag fick bröstböld i förut.

Och det andra hcg-provet är nu inlämnat. Nu är det bara att vänta på svar. Jag hoppas vid universum att värdet inte har sjunkit som det gjorde en gång. Det var en obehaglig känsla så det vill jag undvika. Så klart.

Mest av allt längtar jag efter positiva ultraljud där vi får se Pillerill. 

30/1 är första delmålet. Pickande hjärtat.

Kramar

Tre

3 år. Jösses.

För tre år sedan kom hon till oss och alla krig tog slut. Världen stod still och allt som hördes var hennes första skrik och våra tårar som droppade mot golvet.

Världen stod still.

Hon var den vackraste lilla bebis jag någonsin sett. Hennes tjocka hår som jag klappade så fort jag var vaken. Hennes spensliga små armar och ben som höll mig fast. Hennes raka lilla näsa som andades ljudligt.

Världen stod banne mig still. Jag lovar.

Vi har krigat lite till men kriget tog faktiskt slut den dagen för tre år sedan. För idag när hon satt vid köksbordet och sjöng och skrattade och berättade om födelsedagen på dagis och alla kompisar, ja, då stod världen still. Det gör den varje dag.

Hon är det vackraste jag känner.

Mini, min underbara Mini, jag älskar dig så fantastiskt mycket.

3 vackra år.

Illamående

I förmiddags mådde jag helt plötsligt väldigt, väldigt illa. Jag rusade ut till fruktskålen på jobbet och kastade i mig ett äpple och klarade mig från pinsamheter. Jag vill verkligen inte kräkas i ett kontorslandskap även om alla på jobbet är högst förstående och tålmodiga individer.

Jag mår illa så fort det gått mer än två timmar utan mat. Det får mig faktiskt att må lite bättre med avseende på oron för hinnsäcken. Illamåendet känns som en liten bekräftelse. Sen hoppas jag så klart att det inte blir värre än så här, hahaha!

Imorgon är det dags för hcg-test nummer två. Och så blir det vecka 5+0. Tjohooo!

Kram

Smådystert

Idag var jag som bekant hos Fru Gyn och fick mina remisser. Jag tog första blodprovet direkt efteråt. Frid och fröjd.

Men det är en sak som gnager i mig lite.

Fru Gyn prisade slemhinnan och jag fick veta att en riktigt maffig sådan hörde ihop med graviditet. Min var 2,2 cm. Megamaffig!

När hon såg hinnsäcken så sa hon ett "jaha, där är den", ungefär. Det kändes som antiklimax så jag frågade om den var liten för tidpunkten. Svaret blev ett "njaaaa, kanske men den behöver inte vara det. Den är drygt 2 mm och det kanske är lite litet."

Ouch... Det lät inte bra i mina öron. 

Jag fick i alla fall en ny tid den sista januari och då bör vi kunna se ett hjärta om allt nu fungerat som det ska.

Innan dess få vi se vad hcg-proverna visar och jag måste säga att eventuella tankar på barntapeter och söta bebiskläder är helt bortblåsta. 

Just nu är livet som vanligt. Som innan ET.

Men utan vin. Lite lagom dystert så där.

Kram

Tröttglad

Vi har firat Mini i dagarna två nu och vi är helt slut alla tre. Allt har verkligen varit perfekt och Mini har njutit till fullo. Asså, hon är så härligt glad så jag blir tårögd.

Jag är så tacksam över att få vara en del av hennes liv. Wow, liksom!

Och imorgon är det dags för hcg-test inför ett eventyellt ytterligare liv att få ta del av. Sååå spännande! På onsdag tar jag det andra provet men jag tror inte att jag får svar på testerna förrän nästa vecka. Ibland kan det ta någon dag eller två och Fru Gyn är ibland ledig på fredagar.

I övrigt känner jag inte så mycket. Jo, på kvällen kan jag känna att det spänner lite där inne. Förmodligen gör det säkert det på dagen också men med allt tårtbak, bullbak och annat vi stått med i helgen så har jag nog inte hunnit känna efter en enda sekund om jag ska vara ärlig. Men allt känns normalt när jag väl känner efter så här på kvällskvisten. Ingen svullnadskänsla eller värk på något sätt. Bara lite spänningar. Lite växtspänning, eller vad jag ska kalla det. Det känns bra.

Just nu längtar jag till vecka 12-14 när jag får sluta medicineringen. Åååh, det kommer att kännas stort! En riktig milstolpe.

Gonatt på er

Och kram, så klart

Kvällstankar

Tröttheten verkar smyga sig på mer på riktigt nu, tror jag. Kan somna stående nästan och samtidigt verkar det som om jag kommer att få lite mer att göra jobbmässigt. Otajmat... Men det ska nog gå vägen.

På måndag ska jag till Fru Gyn. Allt jag behöver är två remisser för blodproven jag ska ta på måndag och onsdag, men hon har ändå bokat in mig på en tid. Undrar om hon ska göra en undersökning? Själv tycker jag inte att det behövs. Hon kan väl vänta tills det är dags för koll om det finns ett hjärta istället? Men det förstås, hon vill kanske kolla att graviditeten sitter på rätt ställe och att det finns gulesäck och annat.

Jag ska inte gnälla, hon är bara noggrann. Och bra!

Åh, jag önskar så innerligt att att går väl den här gången! Nu när vi äntligen fått ägget att fästa så vill jag så klart att det ska bli bra. 

Det är så stort allting. Det är svårt att ta in. När Mini skulle komma så blev jag så organiserad, tänkte på vagn, kläder och barnrum. Den här gången har vi en del av allt det där redan och jag kan inte riktigt samla tankarna på samma sätt.

Men jag har i alla fall laddat ner en gravidapp så att jag kan roa mig lite med att läsa om hur det går där inne.

Och så tänker jag en del på hur vi ska inreda övervåningen. För jag vill att lilla Pillerill ska få ett eget rum från början, precis som Mini fick. 

Idag har jag dock mest tänkt på helgens kalasfirande. Mini blir tre år nästa vecka.

Jösses, vad jag älskar den ungen! Hon är så galet fantastisk!

Kramar

Planera

Chocken har lagt sig lite men jag har inte kommit in i planerarstadiet ännu. Den där när man planerar barnrum, barnvagn, kläder och allt sånt. Det får vänta till mars eller nåt för jag känner mig fortfarande lite nervös för att det verkligen har fungerat.

Jag tänker nog bara berätta för pappa med fru eftersom de är de enda som vet att vi varit iväg på ett sista försök.

Jo, just det, en kompis till också. Hon får reda på det idag.

Arbetsrummet. Det blir förmodligen inget arbetsrum... En ny tapet. En mjuk matta. Hylla.

Åh, kanske att jag törs planera lite ändå?

Måste googla lite tapet idag tror jag, hihihi!

Kram på er

Räkneövning

Alltså, jag blir helt rörd av era hejarop och grattis! Milarders TACK!

På väg hem kände jag molvärk som jag kände igen. Skönt! Nu är det bara att hålla tummarna för att det håller hela vägen också. Jag vet för väl hur det kan gå...huga!

Och så började jag tänka på vilken vecka jag är i. Nu ber jag verkligen om er hjälp för jag lär mig nog aldrig hur man räknar fram det! Please?

Insättning var den 5/1 med 5-dagarsodlade blastocyster. På det ska jag väl lägga på två veckor? Då blir det alltså 2+5 vid FET (en måndag). Så den 7/1 gick jag in i vecka 4 (3+0)?

Då borde jag vara i vecka 5 (!) nu? Alltså 4+1?

Och jag som alltid haft lätt för matematik... 

Kram

Snurrigt

Så klart! Testet visar från ägglossning, inte senaste mens... Där är den stora skillnaden på "tänk" kring hur man räknar när det är ÄD/IVF, allt fokus utgår ju från två veckor plus odling för att få fram BF för mig. Tack för påminnelsen!

Just nu är jag galet snurrig av progesteronet. Kan knappt jobba eller skriva här. Jag vill bara lägga mig på golvet och drömma.

Nu ska det bara hålla hela vägen...

Fatta! Syskon! Bebis! Gos! Mys.

Kram

Ruvardag 10

Går det att få en bättre morgon?! Tjohooooo!!!!

Jösses, jag kan knappt tro det själv! Jag vet inte vad jag ska säga. Oj, oj, oj...

Hm, det borde stå vecka 3-5 eller nåt men å andra sidan så har jag testat så tidigt så det kanske har ändrat sig till på lördag. Då testar vi igen. Nu njuter vi till dess.

Godmorgon på er! 

Kram

Ruvardag 9

Igår googlade jag frenetiskt. När tjuvtestar folk? Och när är det någon idé att tjuvtesta?

Med blastocyster är ruvardag 9 visst tjuvtestardagen. Så imorse låg jag i sängen och tänkte att jag nog tjuvtestar idag ändå (Fina M hade inte en aning om mina föresatser), men så steg jag sömndrucken upp, gick på toaletten och vidare ut i köket. Jag GLÖMDE testa! Hahahaa! Minnet är bra men kort...

Jag tror nog att det är kört den här gången också. De symptom jag haft beror nog bara på progesteronet jag tar och min egen fantasi.

Den här morgonen har jag inte känt av någonting. Jag känner mig snarare lite avsmalnad och hurtig, som om jag kan springa ett marathon, typ.

Nu till jobbet!!

Kram

Ruvardag 8

Jag känner fortfarande inget. Kanske att det är mycket, mycket svag molvärk som dyker upp då och då.

De enda tecken jag ser som eventuella symptom är nattkissandet, tröttheten och att jag är törstig.

Är såååå trött på det här ruvandet nu! Låt det bli lördag fort!

Kram

Ruvarnatt

Mitt i natten... Var uppe på toaletten vid 1-tiden och nu kan jag inte somna om.

Jag ligger och känner efter.

När jag ligger på rygg med raka ben, då drar det lite i ljumskarna. Och så känns det som liiiite molvärk i nedermagen. Och så ilar det liiiiite. Kanske?

Jag tänker att när Mini kom så var min kropp så ovan så allt kändes verkligen. Växtvärk och allt sånt.

Nu är kroppen mer van och allt känns inte lika tydligt. Ja, ungefär så tänker jag...

Men jag vet inte, jag. Det kan lika gärna vara medicineringen eller min hjärna.

Mitt vett verkar i alla fall ha försvunnit helt. Nu ska jag försöka att sova igen.

Nattkramar

Ruvardag 7

Snyft. Idag känner jag ingenting. Absolut nada. Hur ska jag då kunna hitta på (i mitt huvud) att jag är gravid? Inte minsta lilla symptomtecken att famla efter! Tusan, också! Fördömt.

Hmm, jag kissar mitt i natten och jag är trött av mig. Det är väl det enda jag kan komma på efter en stunds betänketid.

Både igår och idag (är ledig från jobbet idag) har jag sovit middag. 

Åh, måtte denna vecka gå fort! Ser fram emot lördag morgon. 

Ruva... Usch, vad jobbigt det är!

Kram

Ruvardag 6

Idag känns det absolut ingenting. Sååå trist! 

Imorse kände jag mig lite "trött" i nedermagen men det har gått över. 

Igår kväll tryckte jag i mig en halv pizza och idag känner jag mig smalare än någonsin.

Drömde konstigt dock.

Kram

Ruvardag 5

Hmm, idag känns det ingenting alls. Och det kan jag självklart nojja övar, hahahaa!

En annan sak som jag inbillar mig är bra, är att jag har blivit hiskeligt trött både dagtid och nattetid.

Och trors att jag sover tungt på natten så bara måste jag upp och kissa. Det gör jag inte i vanliga fall.

Och så snurrar det i huvudet av utrogesten (progesteron).

Letar, letar, letar symptom!

Kram

Hispigt

Jo, de ömmar fortfarande. När jag ligger ner så känns det mer. Ååh, hoppas!

NU kan jag lova att mina inlägg framöver kommer att vara supernojjiga, hahahaaa!

Hispiga kvällakramar

Ruvardag 4

Jösses! Mina bröst ömmar.

Shit, vad nervös jag blev nu!

Och imorse vaknade jag och hade drömt en sån där verklig men jättekonstig och lite obehaglig dröm.

Usch, jag kanske fabulerar på ren vilja...

Kram

Ruvardag 2 & 3

Tiden går fort så här i början... Två dagar till har gått till ända och jag har inte känt så mycket. För det är klart att jag känner efter! Oj, oj...

Det känns nog lite i nedermagen men det är ingen värk och inget som känns svullet. Vet inte hur jag ska förklara det annat än att det "drar". Men det är så svagt, så svagt att det lika gärna kan vara medicineringen som orsakar det och inga små blastocyster. Tyvärr.

Jag tänker i alla fall inte hoppas för mycket ännu. Det är alldeles för tidigt.

Men lite tänker jag hoppas i alla fall... 

Nervösa kramar

Ruvardag 1

Ja, att känna något nu är alldeles för tidigt så klart men jag kan lova att det analyseras ändå! Jösses, vad jag googlar.... Och läser gamla inlägg från min egen blogg. Och jämför. Och googlar lite till. Och analyserar mera.

Ja, ni förstår. 

Testdag är egentligen den 19/1 men det är en måndag så jag kör på det sedvanliga; att testa en lördag eller söndag. Mini har kalas båda dagarna, för släkt på lördagen och kompisar på söndagen. Det blir nog bäst att testa på lördagmorgonen. Släkten kan ta att jag kanske är lite låg om det blir så. Och så känns det mer ok att skylla på att jag är lite krasslig eller så inför dem.

Så testdag blir alltså den 17/1. Då borde det ge korrekt utslag på testet kan jag tycka. Det är trots allt två blastocyster som blev insatta.

Kram

Sådär, ja!

Nu, go' vänner, nu börjar ett nytt slut för mig. För nu sitter de där. Två små dunderfina embryon. Så nu är det nästan slut på "syskonjakten". Snart vet vi. Det är bara två veckor kvar av ruvningslidande sen så. Dr Fodina var väldigt bekymrad över att vi inte lyckats få till det de senaste gångerna. Jag föreslog lite antibiotika (med tanke på tipset i kommentarerna tidigare. Tack förresten!) och det var precis vad hon tänkt föreslå. Så jag fick en dos injicerat. Precis som när man ska opereras, sa hon, och jag tänkte att "jaha, ja det får man nog" och så blev det med det. Så antibiotika it is.

Och så fick jag lite blodförtunnande injicerat också.

Så här ska jag medicinera (för mitt eget minnes skull..):

- Progynon 2mg, 3 ggr/dag

- Utrogest 2 piller sväljes kl 8

- Utrogest 2 piller sväljes kl 16

- Utrogest 4 piller där nere kl 22

- Prednisolon 5mg, 2 piller 1 ggr/dag till den 14/1, därefter 1 piller per dag

- Fragmin 2500IU 1 ggr/dag i 5 dagar, därefter 1 ggr/varannan dag

- Folsyra 1000mg per dag

- Omega 3 varje dag

Förresten lyckades jag att äta grönmögelost till middagen. Vad är det med mig egentligen? Har tappat all koll!

Men på hotellet ingick visst både frukost imorgon och middag idag till det facila priset av ca 580 kr. Galet bra för hotellet är verkligen trevligt och bra. Visst, middagen var en mindre buffé med varmrätten pasta med köttfärssås. Inte flådigt, men absolut ätbart! Och mycket sallad och grönsaker till. Och ost... Och dessert. Men den lyckades jag hålla mig ifrån. Hotellet heter förresten Clarion Collection Waldemars. Ligger nära IVF Riga (f.d. "nya" AVA) också.

Ett annat tips för de som ska hit: en buss för 1 EUR. Den kanske har funnits tidigare men gått från en hållplats jag inte sett, men nu är hållplatsen nära utgången från terminalen. Jag gick automatiskt till hållplatsen där Airport Express går ifrån men när jag stod där och väntade så såg jag, snett till höger vid parkeringsplatserna, en liten buss som det stod "241 Centrs" på. Jag frågade hur lång tid den tog till centrum och den tar 30 min, ungefär lika lång tid som 5 EUR-bussen jag väntade på med andra ord. Så jag hoppade på och det var hur smidigt som helst. Och så blev det lite sightseeing i betongförorterna istället för bilköer på stora vägen. Lite kul! 

Bussen stannar strax innan Elisabete iela och även vid Radisson Blue Hotel Latvija och därifrån är det inte långt att gå till Clarion eller kliniken. 

Ja, det är nog allt för idag. Slänger med lite text från Clarion eftersom jag tycker att det är kul med hotellets svensk-anknytning. 

Och så lite fyndig och trevlig text på rummets skohorn. En liten hint om att man inte ska ta med det hem. För där har man ju redan ett... 

 

Nu ska jag göra en ansiktsmask, se på film, ära godis och vila. Jag har dessutom en sen utcheckning imorgon så jag ska slappa fram till kl 15. Gaaah, så skönt!

Och sen ska jag hem och krama på Fina M och Mini. Längtar redan!

Kram på er så länge!

Karaktär

Mellanlandning i Helsinki med kaffe och macka. Det blev en sån resa då det var det enda alternativet som var betalbart. Jag menar, visst är jag beredd att betala mycket för att nå vår dröm, men dryga 4000 kr för en trip till Riga är lite dyrt, tycker jag. Den här resan gick på 2600 kr och det känns mer rimligt.

Så nu sitter jag här och lunchar lite. 

Ett av mina nyårslöften (har av någon anledning börjat gilla att avlägga såna) är att bli lite nyttigare eftersom kilona har smygit sig på sedan Mini föddes. Jag äter uruselt.

Så nu firar jag det löftet med en påse godis. Karaktär... Men jag kom på att socker är bra under fästningaprocessen så jag använder det som ursäkt. Hehee.

Mitt andra nyårslöfte (av två) var att radera Facebook från mobilen. Jag upptäckte att jag slösurfade där i tid och otid. Det kändes som om min kreativa förmåga och fantasi försvann och så konstaterade jag krasst att när man slösurfar så används inte hjärnan direkt. Inte min i alla fall. Det är bara tid som rinner iväg.

Så bort med appen! Hittills har det varit jätteskönt! Men risken blir väl att jag slösurfar på Blocket, Bukowskis eller Hemnet istället... Hursom, radera FB-löftet har jag i alla fall hållit så det väger upp godispåsen jag har framför mig. Visst?

En timme kvar till avgång så nu gäller det att vara kreativ...

Jag har förresten köpt en charmig väska till Mini. Att samla dunderhonung och guldpengar (Pippi-influens...) i.

Kramar

Flyg

Äntligen på Arlanda och på väg!

Idag smäller det. Insättning. FET.

Jag har tusen tankar i huvudet och får ingen ordning på någon av dem. Det enda jag vet är att jag måste be om Progynon det första jag gör när jag kommer till kliniken för jag, min klant, glömde ta ett piller imorse och det föranledde så klart att jag glömde att packa ner tabletterna också. Suck.

Jag TROR inte att det ska vara någon fara. Jag menar, östrogenhalten sjunker inte till noll så fort, men det är klart att jag grämer och oroar mig. Så himla klantigt av mig!

Jag stannar över natten den här gången också. Det känns bäst så och dr Fodina brukar tycka att det är bäst också. Bäst att lyda, hihi.

Kl 15 lettisk tid är det dags.

Kramas