Ännu mer sannolikhetslära...

Förresten, en annan sak jag ägnade mig åt i Åbo var att spana in tjejer. Min man höll på att bli galen på mig.

- "Titta, hon kanske det är."
- "Nej, det tror jag inte."
- "Varför inte? Det KAN vara så. Hon är ju riktigt blond och cirka 165 cm lång."
- "Jo, men sannolikheten att det är hon är nästintill obefintlig."
- "Men kolla henne, då. Hon skulle det kunna vara!"
- "Ja, jo, men..."
- "Men, vaddå? Håll med liiiite'rå! Det SKULLE kunna vara hon."
- "Jo, men du... Kan du inte lägga ner nu? Sannolikheten att vi springer på donatorn är ju galet minimal. Du stirrar ju ut varenda blondin vi ser. Och de är inte så få i landet Finland..."
- "Mmmm...okej'rå... Men alla blondinerna jag har spanat in är i alla fall jäkligt snygga!"
- "Jaha?"
- "Ja, då BORDE ju vår donator vara snygg också. Vi får en toksnygg unge!"
- "Jo, sääääkert..."
(här TÄNKER min man: "...och helt störd om ditt beteende ärvs ner i detta stackars barn")


kram