KUB-resultatet visade på en låg risk, 1:9500, så det känns jättebra. Liten vilade men låg lite illa för att kunna mäta nackspalten så bm bankade till lite och då sprattlade det till där inne. Stackarn... Men det var underbart att få se att det finns liv där inne. Den andra var pytteliten och syntes knappt. Det kändes inte alls lika jobbigt som förra gången. Skönt på alla sätt!
Efteråt ställde vi oss frågan om vi ändå inte ska göra fostervattenprov ändå. Jag vet inte riktigt hur vi resonerade men fokus ligger så klart på Mini och hur hennes liv kan tänkas bli. Jag vet att det låter hemskt, men det var så vi pratade.
Sen googlade jag mer på information om fostervattenprov. Jag menar, ska vi nu göra ett sånt så vill jag veta mer för jag vet väldigt lite om jag ska vara ärlig.
Efter några minuters googlande så vill jag absolut inte göra fostervattenprov... Allt jag läser visar att riskerna slår ut resultatet (i mina ögon). Det känns som om den info vi får ut av ett sånt prov ändå inte spelar så stor roll för oss.
Hur resonerar ni? Är det någon som vill dela med sig? Är det kanske någon som gjort ett fostervattenprov?
Jag trodde aldrig att jag ens skulle tänka på något sådant faktiskt... Bara tanken gär att jag känner mig lite hjärtlös. Och det känns inte heller rätt eftersom det faktiskt kan vara ett stöd för många!
Är det kanske bara jag som är hormonig?
Jag är så velig helt plötsligt...
Här är i alla fall en bild på miraklet! En himlans suddig bild men ändå...
Kram
Jag hade inte gjort FVP efter dom siffrorna.Har gjort FVP efter sämre siffror 1/200 efter ett KUB för 5 år sedan.Fick du inte reda på nackspalten?
SvaraRaderaMitt RUL gick jättebra igår och minigossarna gick igenom besiktningen ua!
Jo, lite så tänker vi nog...
RaderaOch nackspalten var perfekt!
Vad kul att det gick bra för er med. :-)
Kram
Det finns numera ett blodprov man kan ta där de hittar fostrets dna i ditt blod och analyserar kromosomerna. Det är över 99 procent säkert. Måste betalas privat och kostar 7000-9000 kr. Läs på fostertest.se. Jag kommer att göra det testet eftersom det är riskfritt men nästan lika säkert som fostervattenprov
SvaraRaderaDet låter ju bra mycket trevligare med ett riskfritt prov!
RaderaJag har för mig att jag läste om det också men att det visar lite andra saker? Intressant hur som helst så jag ska läsa mer om det.
Tack för tankar och tips!
Kram
Jag hade heller inte gjort fostervattensprov efter sådana siffror. Det finns ju aldrig några garantier förstås. Vad säger din barnmorska om det?
SvaraRaderaPrecis så känns det.
RaderaVi har inte pratat med bm ännu utan vill känn efter lite själva först.
Nu när jag känt efter så känns det helt onödigt med ett prov. Faktiskt.
Tackar ödmjukast för att du delar med dig!
Kram
Först av allt grattis till att bebisen mår bra. Det låter som en väldigt låg risk. Men ni funderar för Minis skull, skriver du. Jag vill verkligen inte förringa din oro eller påstå att det är ett självklart val att behålla ett barn med till exempel DS. Men min erfarenhet från vänner är att barn har mycket, mycket lättare att acceptera det som är annorlunda. Eller inte bara acceptera utan också glädjas. Jag hoppas så klart att er lilla Mini får ett syskon utan funktionshinder av något slag - och prognosen verkar toppen.
SvaraRaderaSjälvklart! Jag håller med dig!
SvaraRaderaVi har personligen inget problem alls med DS och Mini skulle aldrig bry sig heller. Det som kan oroa oss är om det finns någon annan avvikelse som gör att vi måste lägga ner den mesta av vår tid kring det på ett sätt så att Mini inte får "sin" tid. Hon har ju inte valt att få syskon och vi vill så klart undvika en sån oönskad situation.
MEN, med det sagt så vet jag ju att jag inte vill avsluta graviditeten. Det går helt emot mig som person, men kanske kan vi förbereda oss på ett annat sätt. Rent praktiskt.
För hur det än är så har vi långt till släkt som kan ställa upp och jag och Fina M kommer att få ta allt själva. Vi bor även lite otillgängligt idag så det krävs mycket planering redan nu. Eventuell löpande sjukhusvård blir ett stooort logistikproblem som ska lösas då t.ex.. Lite såna tankar har vi...
Men som det ser ut nu så blir det inget fostervattenprov. Jag är övertygad om att allt kommer att bli bra och blir det INTE det så får vi lösa det. I värsta fall får vi väl flytta. Och vi är bra på att planera. :-)
Tusen tack för dina tankar!!
Kram
De andra trisomierna är extremt ovanliga och dessutom överlever inte dessa barn i regel. Måste bara fråga: eftersom ni gjort ÄD, hur räknar de då? Jag antar att det är donatorns ålder som räknas in men hur är det med blodprovet, är det ditt? Hoppas du inte har nåt emot att jag frågar!
SvaraRaderaTack!
RaderaKlart att du får fråga!
Jo, det är donatorns ålder och det är mitt blod.
Kram
Grattis till ett lyckat KUB! Jättefina siffror :)
SvaraRaderaJag har gjort FVP. Fick 1:5 på KUB med tredje barnet. Var ingen tvekan om att vi skulle göra det eftersom vi harvalla barn tätt och jag inte skulle ha orkat med ett sjukt barn (vilket man såklart kan få i alla fall, men vår trea blev till tidigare än planerat så ville verkligen veta). Var jättejobbigt att vänta på svaret. Skulle dock inte ha gjort fvp om siffrorna varit bättre än 1:250. Och speciellt inte om jag hade haft svårt att bli gravid.
Oj! Ja, då hade jag också gjort fvp.
RaderaDet måste ha varit många tankar som snurrade i huvudet då, gissar jag?
Håller med dig i dina tankar. Just det där att det är svårt att bli gravid gör ju att jag inte vill öppna upp för minsta risk att något går fel. Och det finns ju faktiskt risk med fvp.
Så vi hoppar över det!
Kramar