Varför blir en del dagar bara så fel? Trots roligheter? Suck.
Jag träffade i alla fall ett trevligt par på stranden. Vi har småpratat lite förut och de har en dotter i Minis ålder. Kul, för de är så trevliga! Kanske att deras dotter även ska gå på samma aktivitet i höst, som Mini ska. Hoppas det för jag småpratar gärna med dem igen då och då. Det är alltid trevligt med nya bekantskaper som bor i området.
Min mage stramar och trycker åt alla håll. Jag sover dåligt och mina fingertoppar har börjat att pirra/somna på kvällarna. Jag hoppas att jag slipper handledsskena som sist...
Men nu är det bara 32 dagar kvar! Sjukt kul!
Kramar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar