Morgonresa

Imorgon är det dags för ett läkarbesök igen för att kolla att allt utvecklas ok. Maken ska åka bort i tre dagar med jobbet så jag ska dit ensam. Det har jag inget problem med alls men det slog mig att en del kanske skulle ha det. En del vill nog göra allt tillsammans och i synnerhet såna här stora livshändelser. Alla steg, hela vägen, tillsammans.
Jag vet inte hur min man känner inför det men för mig är det lite annorlunda. Jag vill inte förstora upp det här även om det är stort. Jag vill att det ska bli stort när jag är gravid. Precis som det hade varit om vi hade blivit med barn på normal väg. Förmodligen känner jag så eftersom inget är säkert eller givet. Det är det inte när jag blir gravid heller men då är det i alla fall så att jag är gravid. Innan dess är det bara en massa kemi. Det är spännande men inte så stort som att vara gravid. Jag tror att en del som inte gjort IVF inte har förståelse för det. De gör själva IVF:en till en stor grej. Det är det, men det är inget att bli överexhalterad av. Det är ju graviditeten vi vill glädjas över, inte försöken.

Så imorgon bitti är det dags igen. Maken gör en resa ut i Europa medan jag gör en morgonresa till Carl von Linnékliniken för att se att vår barnresa fortsätter som den ska.