MMXI

2010 går mot sitt slut. Det blev ett färgrikt år.
Aldrig trodde jag att det skulle bli som det blev.
Hopp, glädje och bottenlös sorg.
Vi har hoppats oss blå och vi har väntat oss gröna.
Vi har gått i ett rosa skimmer av förväntan.
Vi har gråtit i den grå skuggan av ett minus.
Hoppet har återvänt ljust som en gul sol.
Lyckan har lett mot oss med ett varmt rött hjärta.
Och den bottenlösa sorgen har visat sitt svarta djup.
Men det röda hjärtat stannade kvar.
Kärlek.
Trots att året inte blev riktigt så bra som vi trodde så har vi vuxit med varandra.
Vi vet vad vi vill. Vi vet vad vi har. Och vi vet vart vi ska.
2011 kommer inte att ha någon färg. 2011 kommer att glittra.

På tolvslaget ska jag höja mitt glas och skåla för alla som har haft färgrika år.
Jag ska skåla så att det glittrar hos oss alla hela 2011.

GOTT NYTT ÅR!