Igår planerade jag och my beloved make att gå och äta korv, spela på tombola och glo på en brasa efter middagen.
Istället dök en underbart trevlig kompis upp på sena eftermiddagen. Vi drack lite vin och pladdrade, grillade och pladdrade ännu mer. Gud, så trevligt det var! Ingen brasa bidde det men vad gör det när man har så trevligt.
Som vanligt har jag också funderat kring ÄD. Många tankar handlar så klart om mig och min man och vårt liv, men ibland blir det ett mer filosofiskt förhållningssätt kring frågeställningarna.
Ibland kan jag fundera på om det är etiskt "korrekt" ur ett mänskligt perspektiv. Ska vi människan göra barn på det här sättet bara för att vi kan? Självklart tycker jag det! Men frågeställningen är intressant tycker jag.
Ibland kan jag också tänka att "är det värt att planera och skaffa barn när världen är så hemsk som den är ibland?". En tanke som så klart inte är helt till sin rätt för jag tycker att världen är ganska bra trots allt. Och jo, jag skriver "skaffa barn" för jag tycker att det är lite det vi gör när vi gör ÄD, vi skaffar praktiskt taget ett barn som vi sedan får. Men det kommer inte att bli mindre älskat för det. Det lovar jag.
I övrigt tycker jag att diskussionen kring "att få barn" eller "skaffa barn" är ganska fånig i sammanhanget. Ingetdera är nedlåtande på något sätt, det är bara olika uttryck som folk använder i olika sammanhang. Men använder man "skaffa barn" när man har försökt få barn under flera år så kanske man väljer bort det uttrycket efter ett tag... Likväl som man kanske inte vill använda uttrycket "att få barn", för det är ju det sista man får när man aldrig blir gravid.
"Rätt" uttryck kanske är att säga "kämpa till ett barn". För en kamp är det.
Tur att jag har mina vänner som jag, över några glas vin, kan lösa frågan kring universums expansion med istället.
Ha en underbar 1:a maj var sig du demonstrerar eller inte!
(hmm, kanske skulle gå ut och demonstrera för äggdonationer...)
KRAM
Det lackar ändå mot jul!
4 dagar sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar