Mors dag

Idag är det mors dag så jag vill gratulera ALLA mammor, blivande mammor och de som vill vara eller har försökt vara mammor. GRATTIS på er! Ni är bäst!

Idag har jag faktiskt bara suttit i solen och njutit. Jag klippte en häck också. Det var ganska behagligt. Som träning men lite mer meditativt.
När jag stod där med häcksaxen i högsta hugg så funderade jag lite på det här med ålder och att försöka få barn. Det är så otroligt lätt att vara naiv när man är yngre. Inte tusan visste jag att det skulle vara så svårt! Och inte visste jag att jag kunde donera ägg till någon. Varför berättade ingen allt det här för mig? Varför sa ingen åt mig på skarpen? "Vänta inte för länge, vad du än gör!" Varför sa ingen det? Jag förebrår ingen men ändå...

Jag vill säga till alla tjejer att inte vänta. Även om du inte vill ha barn.
Min devis har alltid varit att jag inte vill ångra något i mitt liv när jag håller på att dö. Hittills så har jag inte gjort något som jag inte ångrar. Ingenting som är jämförbart med att vänta med att försöka få barn.
Om den största gåvan på jorden är att få barn, varför inte försöka få barn då? Det är bättre att ha försökt än att ligga där och dö och undra hur det kunde ha varit. Så länge man inte glömmer ansvaret som kommer med ett barn förstås. Det är en livsgrej!

Nu när jag är 40 år och fyller 41 i höst, så inser jag vad tiden betyder. Jag vill göra ÄD i juni, inte i augusti som det förmodligen blir. Det skiljer två månader. Två månader är 17% av ett år. Om någon sa att jag skulle förlora 17% av min årsinkomst skulle jag skrika högt och protestera vilt. Därför är 17% av min tid lika viktig. Samtidigt vill jag inte känna mig stressad. Det orkar jag inte. Jag försöker bli med barn. Vem vill vara stressad då? Eller bitter? Det vill inte jag. Allt jag vill är att få ha ett barn med min man. Hur svårt kan det vara?

Jävligt svårt.
Och jag är så glad över att vi är två om det här med att bli mamma. För det finns en blivande pappa också.

Morsdagskramar till alla