Fluga

En fluga. Vi har en stooor fluga i sovrummet som jag ligger och lyssnar på.
Det måste vara jobbigt att ha så många ögon och ännu jobbiggare att slå emot dem mot fönstret hela tiden. Jag menar, flugor har ju inte ögonlock. Jag är glad att jag inte är en fluga.
Ibland kan jag i och för sig känna mig som en. Som ikväll t.ex.. En kompis fyller 40 och har fest hemma. Vi har tackat nej eftersom vi skulle åka till Riga. Men nu blir det inte så och vi funderar på att gå på festen trots allt. Det är en gammal barndomsvän till mig så det känns lite halvtvunget. Får hon reda på att vi är hemma och ignorerar hennes stora dag så blir det jobbigt, för samtidigt som vi vill gå dit så vill vi inte. Jag vet inte hur jag reagerar om någon börjar fråga om barn igen eller säger något dumt. Jag har ingen aning. Förmodligen får jag andnöd igen och så står jag där och mår dåligt.
Så varför utsätta sig för risken liksom? Utsätta sig gång efter gång precis som flugan som slår emot rutan. Det känns bara dumt.
Nej, jag säger att jag blev sjuk så det blev varken resa eller kalas.

För vem vill göra som flugan?

Kram