Kan själv! Minsann.

Här händer det grejer!
Jag mailade Jelena på AVA i Riga och fick svar på en gång. Hon är galet snabb.
Vår donator har VUL den 12/4 och efter det så får vi veta hur det ser ut allting. Så fram till dess är det enda vi kan göra att hålla tummarna för att hon har en drös med fina ägg då. Jelena komer att höra av sig efter undersökningen och då bokar vi resa. Hotell tror jag att jag ska boka idag. Det är lättare att boka om än flygresan.

Jag kände också efter kring det här med kurator på KK. Ville jag verkligen gå dit om de nu inte vill vara ogina men sen inte hör av sig igen? Näe.
Så jag surfade runt (ja, idag jobbar jag hemifrån för jag har galet ont i halsen och borde ligga och vila egentligen...) och fick en fullträff! Tänk att jag inte sett det förut. Bara någon kilometer från vårt hus ligger en ansedd privatklinik som är ansluten till Försäkringskassan (yes, mitt frikort gäller!). Och jag vågade ringa.
Jag fick prata med en psykolog som frågade lite allmänna frågor och som berättade hur de arbetar. Först och främst ska jag träffa en av deras läkare som gör en mer detaljerad bedömning av vad jag behöver. Och jag fick en tid veckan efter att vi kommit hem från Riga. Och jag fällde inte en enda tår (det blir så grötigt när jag ska berätta något då så jag vill undvika det). Åååh, det känns så bra, så bra! Lycka!

Nu är det bara lite nålstickning kvar så har jag ordnat den vård jag behöver. Helt själv. Utan remisser och ogina husläkare, storsjukhuskuratorer och annat pack. Moooahahahaaaa!

Nu ska jag jobba vidare lite. Firat har jag redan gjort. Med en attans god kanelbulle från lokala kondiset.

Glada fredagskramar till alla fina!