Livsdrömmar

Jag har tänkt på det här med alla de empatilösa som slänger ur sig "varför ska vi vara med och finansiera dina barnförsök?".
Ibland önskar jag att jag var lika empatilös som de. Då skulle jag säga en del tillbaka.

Varför ska jag vara med och finansiera...

- dina jäkla ungars dagis- och skolgång? Skaffar du ungar får du betala för dem själv.
- dina familjs sjukvård? Har du valt ett leverne som gör att du blir sjuk så får du väl stå för det.
- din pension? Blir du så gammal får du se till att spara pengar till dess så klart.
- din bilresa till jobbet på våra vägar? Skaffar du bil får du fixa en egen väg till jobbet.
- din skilsmässa? Om du inte kan leva upp till ett äktenskap så får du väl lösa det själv?
- ditt liv? Har du valt att leva så får du reda upp det själv.

Nu är jag inte sån så istället önskar jag att alla dessa människor kunde rannsaka sig själva, läsa på lite och inse att vad själva skattesystemet bygger på i dagens samhälle. Alla är med och betalar för alla liksom... Hur svårt kan det va'?

Men å andra sidan så orkar jag inte älta allt det där till dödagar. För hur det än är så kommer det alltid att finnas idioter därute. Det är något som är säkert.
Och hur det än är så fortsätter vi alla att kämpa för våra egna liv. Vi har alla något vi vill göra eller uppnå. Vi har alla våra drömmar om hur vårt liv ska och kommer att se ut. Så är det. Människan drömmer. Människan har rätt att i sin alldeles egna existens få drömma och försöka att uppnå sina livsdrömmar. Det är existensiellt. Så hur lagar och regler än ser ut så kommer vi alltid att sträva mot våra drömmar.
Likt de förbjudna barerna under spritförbudet i USA på 20-talet så kommer våra drömmar alltid att slå rot någon annanstans och fortsätta spira. Icke synbara men med lite empati så får vi istället se våra och andras drömmar bli verkliga. Är inte det lite mer berikande, så säg?


"The secret of life is honesty and fair dealing. If you can fake that, you've got it made."
- Groucho Marx

Jag vill inte fejka mitt liv.

kram