I ärlighetens namn så håller jag på att bli knäpp på det här.
Jag vaknar på natten och googlar på gravidkänningar till vansinne. Jag jämför med de tidigare gånger jag ruvat. Jag analyserar ut och in.
Ena stunden är jag säker på att jag är gravid, nästa tvivlar jag.
Hittills idag så känner jag mig väldans ogravid. Jag känner mig smalare än förut t.o.m.. Men så kändes det ju sist jag fick utomkveds också, så det KAN vara en bra (förutom själva utomkvedet, då'ra) känsla.
Mest av allt vill jag trycka i mig cambozolan jag köpte utan att tänka häromdan.... Den ligger där och glor på mig varje gång jag öppnar kylskåpsdörren. Blir det inget plus ska den där förbaskade osten gå ett glupskt öde till mötes. Så är det.
Kram
Just det där paniksuget efter förbjudna grejer har varit ett säkert graviditetstecken för mig. Med Molly hade vi ju totalt gett upp hoppet om en bäbis till och åkte till Korsika där jag fullkomligt frossade i opastöriserade ostar, lufttorkade charkuterier och champagne bara för att, direkt när vi kom hem, inse att jag gått flera dagar över tiden. Gissa om jag hade ånångest under den graviditeten...
SvaraRaderaKram