Kalkyl

Om jag gör ÄD på IVF-kliniken (privat i samarbete med Umeå sjukhus) i Umeå i Sverige så får jag vänta i 3-5 år och betala 60.000 kronor.
Om jag åker till AVA-kliniken i Åbo i Finland så får jag vänta i 4-5 månader och betala 7.400 euro samt resekostnader.

Väntetiden i Sverige beror helt och hållet på att vi inte har tillräckligt med donatorer. Anledningen till det tror jag beror på att det finns så knapphändig information kring äggdonation. Det görs inte direkt reklam för det...

Min tanke är att om vi lägger på 10.000 kronor på det svenska priset, så kan donatorn få, säg ca 5.000 kronor. De resterande 5.000 kronorna kan delas upp i två delar. En del kan gå till en kampanj där informationsblad och affischer kunde sättas upp hos gynekologer och kvinnokliniker kring äggdonation. En annan del kan gå till forskning kring t.ex. infertilitet eller cancer i livmodern.
Jag skulle gladeligen betala 70.000 kronor istället för 60.000 om kötiden var liknande den som är i Finland. Jag skulle fortfarande slippa resekostnaderna och samtidigt bidra till forskningen samt att donatorn skulle få en slant.

Jag försökte att se nackdelarna kring mitt resonemang men kommer inte fram till några faktiskt. Kanske skulle en kontantutbetalning på 5.000 kronor locka till sig kreti och pleti men det är redan så strikta regler kring vem som får bli donator att bara att läsa om dem skulle sortera bort många av dem som inte kan vara äggdonatorer.

Om jag var student skulle jag verkligen se över möjligheten att donera om jag fick betalt för det. Många studenter ställer upp med sina kroppar när det gäller medicinforskning och spermadonation så varför inte för äggdonation?

Jag tycker att mitt förslag är alldeles lysande men det finns säkert någon lag som säger att vi inte får göra så.

Så jag bokar inte av resan till Finland riktigt än...