Me, myself and I

Välkommen hit!
Här läser du om min färd genom ivf:er och äggdonation.

onsdag 1 juni 2011

Berätta och ekonomi

Funderar mycket på det här med att berätta och på midsommar. En del av de som vi ska fira med är såna som förmodligen kommer att säfa något dumt eller lägga näsan i blöt för mycket. Så de vill jag inte berätta för. Samtidigt så vill jag berätta för några andra... Att jag är gravid alltså, inte att det är ÄD. Förresten kommer de att tro att det är vanlig IVF och det kan de gott tro. Jag vill liksom berätta för Mini först på något sätt. Sen får Mini bestämma när han/hon blir äldre. Mini ska få bestämma det mesta även om vi tycker att det är bra att våra närmaste vet att det är ÄD vi gjort. Men Mini har ju ingen nytta av att några ytliga bekanta vet sånt. Viktigast är att Mini vet med andra ord.
Jag ska försöka att smussla så gott det går med alkoholen på midsommar. Just for the fun of it. Kommer någon på mig så bjuder jag på det. :o)

Fina M och jag har planerat lite ekonomi idag också. Det känns så där lite lagom ovant att prata om föräldraledighet, mammaledighet, pappadagar och SGI. Det är så mycket att tänka på! Så mycket nytt samtidigt som privatekonomin förändras helt och hållet.
Räntorna förändras också hela tiden och det går mycket tankar kring amorteringar och räntor. Allt vi gör är att spekulera men vi kommer att klara oss bra. Det vi båda är helt ense om är att vi ska dela på föräldradagarna 50/50 och att jag ska ta de där 7 veckorna mammaledigt efter födseln. Tyvärr får jag ju ingen inkomst då men det ger trots allt fler dagar umgänge med en förälder för lilla Mini. Det känns jättebra!

Ååh, det är så mycket som snurrar i huvudet just nu! Jag vill så gärna att allt ska gå vägen! Tror att jag kommer att tjata om det ett tag men det ÄR verkligen nervöst. ÄD är högrisk och även om jag tror på att allt går bra så är det svårt att slappna av helt. Det kanske blir lite lättare när magen kommer? Det tror jag i alla fall.

Kram

6 kommentarer:

  1. vi har oxå varit så där sjukt långt fram i tankarna ikväll... pratat ledigheter, hur vi ska dela och allt. Känns skrämmande att prata sånt redan, samtidigt så mysigt. Vi är oxå överrens om att dela, kommer inte att bli riktigt 50-50 här, men så nära det bara går ska det bli. Vi längtar ju lika mycket båda två efter det som växer i min mage (väx, väx, väx!)

    SvaraRadera
  2. Ååh, vad härligt att höra!
    Så kul att vi ligger så lika tidsmässigt.

    Kram

    SvaraRadera
  3. Hej! Får jag fråga varför ni inte vill berätta att det är ÄD? Mina barn har kommit till genom DI och det är inget vi har hållit hemligt för någon. Självklart gör man som man vill men jag undrar bara hur ni tänker. KRAM!

    SvaraRadera
  4. Hejsan,
    Klart att du får fråga.
    Jo, en del som jag har pratat rent allmänt om ÄD med har rynkat på näsan och jag vet också att många tycker att det är onaturligt och rentav "äckligt" med ÄD. Människor som för mig är ytliga bekanta och som jag vet inte alltid delar min väldigt vida syn på mänskligheten, anser jag inte behöver veta HUR jag blev gravid. Jag misstänker nämligen att de kan rynka på näsan och just nu skadar det mig mer än vad det gör nytta. Men för våra nära och kära berättar vi så klart. Som sagt, andra kan få reda på det med tiden men det är verkligen inget vi prioriterar just nu.
    Dessutom, berättar vi så är jag övertygad om att fokus hamnar mer på själva ÄD:n än på det faktum att vi äntligen ska få ett barn. ÄD ses ju fortfarande som något väldigt kontroversiellt. Tyvärr.
    Så vi vill helt enkelt få njuta av glädjen mer än att diskutera ÄD.
    Och, som sagt, vi vill liksom berätta för Mini först på något sätt. Sen får Mini bestämma när han/hon blir äldre när det blivit en mer medveten del av även Minis liv. Mini ska också få bestämma även om vi tycker att det är bra att våra närmaste vet att det är ÄD vi gjort. Men ytliga bekanta som knappt vet något om vårt liv behöver inte heller vara involverade i något så privat som hur vårt barn blev till. Och definitivt inte nu nör vi bara vill njuta.

    Kram

    SvaraRadera
  5. Okej! Då förstår jag hur ni tänker. Var bara lite nyfiken eftersom vi själva har donatorbarn och eftersom jag själv har donerat ägg. Strunta i vad andra tycker och tänker. Ni vet själva att mini har kommit till av massor av kärlek! KRAM

    SvaraRadera