Me, myself and I

Välkommen hit!
Här läser du om min färd genom ivf:er och äggdonation.

onsdag 8 juni 2011

Märkligt

Inte trodde jag att jag skulle bli så slut av att åka och handla. Jag orkade inte ens packa upp allt när jag kom hem utan fick ta det i omgångar och vila emellanåt. Samma sak när jag skulle laga mat. Jag blev helt slut. Väldigt märklig känsla. Imorgon ska jag ta en skogspromenad tänkte jag. Får se hur lång den kommer att bli... För jag vill verkligen röra lite på mig.

Undrar när kallelsen till specialistmödravården kommer att trilla ner i posten? Mitt förtroende för sjukvården i Sverige har ju sjunkit ganska drastiskt under den här resan och jag inser att många av oss som kämpar ofta står helt handfallna när läkare sätter sig på tvären i ren okunskap. Vi har faktiskt rätt till ganska mycket trots att vi gör behandling utomlands. För även om vi gör det så får vi ersättning för den av Försäkringskassan vilket alltså betyder att vi har rätt till ALL kringvård i Sverige. Fegisar! Läkarna, alltså.
Men nu ska jag inte gnälla på en hel yrkeskår! Min gyn t.ex., är fantastisk. Och många andra med henne. Men ändå, mitt förtroende har sjunkit.
Eh, nu kom jag visst in på ett sidospår. Hur som helst, det skulle inte förvåna mig om kallelsen kommer när jag är i vecka 32.... Heheheee...

Varma kramar där ute!

7 kommentarer:

  1. Trötthet och spydiga tankar hahaha, love it ;o) Men faktiskt, det skulle inte förvåna mig heller om kallelsen kommer toksent. Förresten tror jag fortfarande på två bebisar med den där abnorma tröttheten. De har missat tvillingar på ultraljud förr :o) Kram! <3

    SvaraRadera
  2. Hahahaaa! Ja, hormonerna börjar väl kicka in ordentligt. Kan avslöja att jag bölade till "Top model" på tv härom sistens.... Jag är pinsam!

    Får be BM kolla extra noga på måndag!

    Kram

    SvaraRadera
  3. Hej Mathilda!

    Jag har nyss lyssnat på radioinspelningen från Rix FM, så bra du berättade om hur du haft det!Vilket klokt initiativ med "Ofrivilliga barnlösas dag", alltid är det någon som får upp ögonen för hur det kan vara.

    Vi är inne i barnlöshetssvängen sedan tre år och har gjort två IVF-försök som inte ledde till ET i våras. Chanserna ser inte så lovande ut, så nu blir det ett landstingsförsök till innan vi "puttas ut" från Huddinge. Adoption blir nog nästa steg, men jag ska läsa in mig på ÄD och försöka sätta in mig i det också.

    Stort lycka till nu, jag håller tummarna!
    Kram

    SvaraRadera
  4. Hej Nelle!
    Och tack för dina vänliga ord! :o)
    Om du vill läsa in dig lite mer på ÄD så kan jag tipsa om att läsa om epigenetik. Det hjälpte mig jättemycket! Jag har skrivit en hel del om mina tankar kring det här på bloggen. Sök på epigenetik i sökfältet i vänsterkolumnen så hittar du nog många av mina inlägg kring det.
    Och så önskar jag dig all lycka till också så klart!

    Kram

    SvaraRadera
  5. Jag håller med dig om mycket som du skriver, men måste bara fråga: är det verkligen läkarna personligen som nekar dig vård? Jag tror inte att det är en läkare på spec-mvc som sitter och förhalar din kallelse. Troligare är att spec-mvc har ont om tider pga en trist vårdpolitik. Jag är en av alla dessa läkare som sliter på golvet med besparingskrav hängande över mig, och alltid är det vi som får ta smällen när patienter klagar över än det ena och det andra. Har själv spec-mvc mottagning av och till, och vi har åt helskotta för lite tider pga allvarliga systemfel i vårdapparaten. Särskilt nu på sommaren. Men om det är nåt akut bör du kunna ringa specen och diskutera med sköterskorna där.

    Sorry för en lite trist kommentar, men som läkare med genuint intresse för att faktiiskt hjälpa folk är jag lite trött på att det är så accepterat att klaga på oss. :-( Fast jag läser ju att du är medveten om att man inte ska dra alla över en kam, men det blir ju så det låter.
    Jag har själv varit drabbad av ofrivillig barnlöshet och gjort flera IVF, och följer din resa med spänning och glädje. Ville bara lägga in en liten brasklapp.

    SvaraRadera
  6. Hej Anonym,
    Klart att det inte är läkarna personligen! Men har du följt min resa så vet du också att både jag och måbga andra som försöker att bli gravida har träffat en hel del puckon på vägen. Flera av mina vänner är läkare och det är väl inget fel i det. Tvärtom. Det jag säger är att mitt förtroende för svenska sjukvården har sjunkit. Det har inget med läkare att göra. Det kan bero på mycket och självklart är jag mycket väl medveten om att hela systemet är åt skogen ibland. Jag klagar på de som bemöter mig som skit. T.ex. den numer berömda Bitte och jag tycker faktiskt att jag har rätt till det. Läkare i landstinget får sin lön från mina pengar och behandlar de mig illa så tänker jag ventilera det.
    Nu har jag inte fått kallelsen från spec-mvc ännu och det ligger så klart i mitt intresse att få den. Inte tusan tror jag att någon sitter och förhalar det! Så korkad är jag faktiskt inte. Är det systemfel jämt så kan man ju fråga sig vem som ska rapportera de felen och lyfta fram bristerna? Jag kan göra det om jag vet vad det är som är fel. Let me know så ringer jag Patientnämnden på en gång.
    Jag blir uppriktigt ledsen över att du tror att det är läkare jag hackar på när jag säger att mitt förtroende för sjukvården har sjunkit. Men om man som läkare tar det så, så kanske det är viktigt att göra något åt sin arbetssituation?
    Så jag tycker att din brasklapp är helt felriktad.

    SvaraRadera
  7. Jag kan tyvärr bara hålla med dig. Som ofrivilligt barnlös och 40+ känner jag mig rent av pestsmittad. Vi har gjort så många ivf-försök att jag tappat räkningen. Det är en bit över 10 st och majoriteten av dessa har gått loss på 35.000:- st. Inte ett enda landstingsfinansierat försök har vi fått sponsrat och jag känner mig sjukt snuvad på min hittills inbetalade skatt genom åren i sjukvårdssyfte.

    Ska jag få någon slags hjälp av gynekolog eller bm så är det bara att snällt hosta upp minst 1000:- för ett besök. 2 VUL, blodprov och recept går loss på 5.500:- om du ska få hjälp av distansläkare vid ivf. Ibland känns det som om jag ber om något kriminellt.

    När jag ber om hjälp så får jag svaret att det är olagligt. Hur är det egentligen ställt med det där? Är det bara ett svepskäl för att det är för besvärligt? Vi har inte kostat ett jota för övriga skattebetalare. Så varför kan ingen snäll gyn hjälpa mig med några ynka små VUL?

    Om jag däremot ber om p-piller - röda mattan framrullad, tada!

    Frustrerande i en redan överjäklig situation.

    SvaraRadera