Me, myself and I

Välkommen hit!
Här läser du om min färd genom ivf:er och äggdonation.

fredag 15 oktober 2010

Äckelpotta

Fy f*n, vad osmakligt det är att ha världens hosta och blöda näsblod samtidigt!
Nu är jag verkligen trött på att vara så här! Ikväll ska jag ta nässpray i mängder så att det kanske hjälper bihålorna lite till. Sen ett glas vin på det så lär jag väl somna som en stock på soffan. Usch, känner mig äckelpäcklig.

Tredje dagen med Primolut. Jag ska ta den i tio dagar och sen invänta mens men redan nu känner jag mig lite lagom "menssvullen" och det känns lite i nedermagen. Erhm...det kan också bero på jättepåsen med godis jag tryckte i mig igår istället för middag. Tusan, vad bra det satt! Men nu får jag nog besluta mig för att inte äta godis på ett tag. Det där var nästan en hel årskonsumtion...

Hur som helst, nästa vecka är kuren slut sen kommer en sån där urtrist vänteperiod. Men efter den ska det inte vara så långt kvar. Härligt!

Ha en toppenkväll!

kram

8 kommentarer:

  1. hej
    kan du skriva några rader hur mycket du vilade efteråt äd alltså.kände du nåonting eller?
    jag vilade första dagen,sen gick vi åt 1 timme promenad o igår idag var jag som vanligt ute o gick.gjorde jag fel.jag är s¨å orolig o min man är besviken på mig för det
    känslig

    SvaraRadera
  2. Klart att du ska vara som vanligt! Kanske inte ut och rida på hästar eller springa ett marathon men att vara ute och gå är helt normalt.
    Hälsa din man att för att ett embryo ska kunna överleva så behöver det även syre som det får genom blodtillförsel. Att stimulera blodflödet genom vanlig motion som promenader är bara überbra för barnet. Hur trodde han förresten att du skulle komma hem till Sverige igen? Ska han bära dig på rygg? Ett embryo som du får insatt via ÄD letar efter en plats att fästa sig på, PRECIS som vid en vanlig graviditet. Be honom läsa på lite.
    Din man ska inte vara ett dugg besviken på dig. Han ska vara tacksam att du genomgår hela den här behandlingen och dessutom bär ett barn åt honom. Det är fysiskt och psykiskt krävande. Han ska vara tacksam, glad och lycklig. Inte besviken. Be honom coola ner sig lite.

    Många, många kramar till dig!

    SvaraRadera
  3. det är bara för vi så oroliga,om det inte blir nåt.vi har inga frysta heller.jag känner ingenting i min kropp.första dagen kändes lite konstigt med kroppen det känns inte så längre.tänk om äggen har hoppat ut?visst borde jag ha känt någonting nu?vill så gärna att det fungerar ..tänker när vi var carl von kliniken o fick beskedet,vill inte uppleva den igen.

    SvaraRadera
  4. Det KAN ta flera veckor innan man KÄNNER att man är gravid. Det är det vanligaste.
    Hoppas det fungerar!

    Kram

    SvaraRadera
  5. Åååh, känslig, förlåt om jag lät hård men ordet "besviken" avseende din man tog mig lite hårt. Jag hoppas att han bara är orolig precis som du. Jag ber om ursäkt! Jag vill bara inte att du ska känna att någon är besviken på DIG. ÄD handlar ju om så mycket som ska klaffa.
    Klart att jag förstår att ni är oroliga. Och med inga i frysen så är det klart att det känns som nu eller aldrig för er. Så din man är nog bara stressad precis som du.

    Jenny har helt rätt. Kom ihåg att en del människor känner inte att de är gravida förrän väldigt, väldigt sent. Så försök att bara vara. Lättare sagt än gjort, jag vet. Det är hemskt att ruva och tankarna snurrar!

    Jag hoppas, hoppas, HOPPAS åt er!
    Var som vanligt, ta promenader, kramas och bara var. Ni kan inte styra det här på något annat sätt.

    MÅNGA kramar!

    SvaraRadera
  6. tack för dina fina ord.jag hoppas hoppas verkligen att det blir barn för min o din del tom tvillingar...
    ingen fara med ditt val av ord...vi åker imorgon till sthlm.sen får jag vänta till 25.
    kram

    SvaraRadera
  7. trist med förkylning. apropå näsblod..har du haft det fler ggr under primolutkuren? jag har blött näsblod 3 nätter i rad, precis i slutet på primoluten. undrar om det har samband.

    SvaraRadera
  8. Hmmm, det kanske har ett samband? Jag hittade dock inget om det på bipacksedeln. Eller så är det av anspänning och nervositet...
    För min del handlar det nog mest bara om att jag är sjuk just nu.

    KRam

    SvaraRadera