Me, myself and I

Välkommen hit!
Här läser du om min färd genom ivf:er och äggdonation.

fredag 15 januari 2010

Glädje

Tänk, jag började att skriva den här bloggen för min egen skull. För att rensa och skingra lite tankar då och då. Nu börjar jag bli beroende av att få skriva lite.
Samtidigt så har ganska många människor jag inte känner visat att de läser min blogg.
Än så länge har jag bara fått positiva kommentarer och det är jag så jäkla glad för!

Det känns så grymt skönt att jag inte är ensam om mina tankar och funderingar.
Alla har olika förutsättningar och olika liv, men ändå, så någonstans i hjärnbarken så har vi faktiskt samma insikter. Vi vet vad som är rätt och fel, vi ser gott och ont, vi har känslor som påverkas upp och ner och, framförallt, vi vill ha barn.
Någonstans i hela den här ganska jobbiga IVF-karusellen så blir jag så lycklig över att det finns lite medsystrar därute.

Ni är så hjärtans, hjärtans välkomna in i mitt liv. Ba' så ni vet liksom.

2 kommentarer:

  1. Ja, visst är det skönt att få allt ur sig.
    Ibland känns det nästan som att hurla ur sig ord och känslor-för annars så blir det för fullt.

    Jag tror det är ganska många som är där vi är.
    Det är alltid så skönt med bekräftelse av någon anledning. Egentligen borde det inte behöva vara så viktigt. Vi borde vara mer mjuka mot oss själva. Strunta i vad andra tycker -mer.

    Åh1 Det sista är så fint skrivet. Och tack!
    <3

    SvaraRadera
  2. Tack själv! Jag blir så glad för livstecken från andra människor i liknande situationer. Mitt i allt så är det faktiskt riktigt kul och upplyftande.

    Och just när jag skriver detta så brakar grannen igång med fyrverkerier, hahahaa! Tajming!

    SvaraRadera