Morfin

Total ostfrossa. Nu får det nog räcka för flera år framöver känns det som.

Jag är så spänd inför morgondagen. Tänk om det är något knas!? Det vill jag verkligen inte. Men tänk om jag ska ta ägglossningssprutan? Då är det "på riktigt" liksom. Hjälp! Skräckblandad förtjusning!

Det molvärker i magen hela tiden. Det är ganska jobbigt faktiskt. I vanliga fall så har man ju mens när det är så här. Nu händer ingenting. Det bara värker. Hoppas att det går över om ett ägg fäster. Men då känner man väl bara av själva äggplocket som tydligen ska göra lite ont... Ingen molvärk då inte!
Känner mig som en svullen ko. Brösten är större också till min mans stora förtjusning. Tyvärr ömmar de.

Undrar hur äggplocket fungerar rent praktiskt? Jag har inte riktigt tänkt på det innan. Har ju försökt att ta en sak i taget och nu har det gått så fort att jag inte hunnit att fundera riktigt. Det kanske är bra...
Jag har i alla fall förstått att man får lokalbedövning och eventuellt morfin. Jag har fått morfin en gång förut. Då hade min axel hoppat ur led och gått sönder. Läkaren gav mig massor av morfin när han skulle rätta till den. allt han gjorde blev fel och axeln belv förstörd. Av morfinet spydde jag som en gris i flera timmar efteråt.
Hmm, undrar om jag ska vara mer nervös för morfindelen än för själva äggplocket?

Nu snurrar det med tankar igen. Kanske lika bra att inte tänka så mycket utan invänta morgondagen. Tror att jag gör det.

Sov gott!