Me, myself and I

Välkommen hit!
Här läser du om min färd genom ivf:er och äggdonation.

söndag 10 januari 2010

Käftsmäll

Följ min blogg med bloglovin
Härom dagen satt jag och min man och småpratade lite med två kompisar till mig. Den ena tjejen har två barn i tonåren och den andra har en treåring och en sexmånaders. Bebismamman sa att det är sån skillnad med två barn att hon undrade vad hon egentligen gjorde med sin tid när hon bara hade en unge. Tonårsmamman fyllde i med ett "Precis, och värre blir det för jag kör till alla träningar och sånt hela tiden."
Sen kom den. Kommentaren. Den där frågan har jag fått många gånger.

"Ja, sen jag fick barn har jag inte en ledig stund. Jag undrar jämt vad jag egentligen gjorde när jag inte hade barn. Ni som sitter där utan barn kanske kan svara. Vad göööör ni egentligen?"

Vad fan tror du ditt jävla hjärncellslösa monster!!?!?!!

Så nu vill jag fråga alla mammor därute:
När ni klämde ut era ungar, följde er hjärna med då också? Kan ni överhuvudtaget tänka längre? Eller går ni bara på nån lite stenåldershjärna som är programmerad att få era barn att överleva, inget mer? Jag tror faktiskt att det är så.

Jag skiter högaktningsfullt i om "ni inte menade det såååå..." eller om ni inte tänkte till. GÖR DET DÅ! Använd den lilla, lilla hjärncell ni har kvar.

Nu ska jag en gång för alla förklara för er vad vi barnlösa gör:

- Vi har sex när vi vill. I tid och otid.
- Vi gör saker som vi vill. När vi vill.
- Vi tar ett glas vin när vi vill.
- Vi har intelligenta diskussioner om intellektuella saker. Inte om vad man gjorde förr eller hur man använder en snorsug. Ja, era diskussioner är allt annat än intelligenta.
- Vi åker på semester när vi vill, inte när det är skollov.
- Vi jobbar, presterar och umgås med våra vänner.
- Vi köper julklappar och födelsedagspresenter till era ungar.
- Vi blir inte bjudna på barnkalas vilket gör att vi hamnar utanför vänkretsen. Vid många barnkalas träffas ju även vuxna och umgås.
- Vi ställer upp när ni vill ses och "träffa enbart vuxna ett tag" så att ert förlorade "jag" ska få sig en boost.
- Vi får försvara vår barnlöshet inför er i tid och otid.
- Vi springer på IVF-undersökningar i tid och otid.
- Vi hanterar missfall och uteblivna plustecken i tid och otid.
- Vi kan allt om hur äggstockar, hormoner och spermier fungerar.
- Vi lär känna oss själva och hanterar ofrivilliga och ganska svåra händelser i våra liv.
- Många sliter med sina förhållanden.
- Vi gråter.
- Många av oss lider i det tysta eftersom det blir så mycket frågor och prat kring något så privat. Det är inte kul att fundera på eller få reda på om man fungerar rent kroppsligt.

Just därför är det så OTROLIGT otrevligt att få era käftsmällar.
Just därför tänker jag ALLTID ge tillbaka med en käftsmäll från och med nu.

Jag är arg.

5 kommentarer:

  1. När det kommer saker som sårar så är man oftast inte förberedd heller. Man är ju oftast med vänner eller bekanta och man tror ju att de fattar att vissa saker sårar.

    Rent spontant så tänker jag ofta när någon säger något riktigt dumt."De är väl ändå inte dumma i huvudet?" Sen om man säger till så säger de ofta: men jag vill inte trampa på tå hela tiden. Det handlar ju inte om det.
    Det handlar ju bara om att tänka innan man öppnar munnen. Ska det vara så svårt? att förstå för somliga att vissa saker gör så väldigt ont?

    SvaraRadera
  2. Precis. Hänsyn.
    Ingen av oss får glömma att vi inte vet allt om andras privata liv. De kan vara väääldigt ömtåliga....

    kram

    SvaraRadera
  3. KRAM!
    Jag håller med varenda ord du skrivit!

    SvaraRadera
  4. Åååh, TACK!!
    Ibland blir man ju bara så trött liksom... :o)

    KRAMAR till dig i massor

    SvaraRadera
  5. hej sööt!

    Följas via bloglovin'?:)

    SvaraRadera