Me, myself and I

Välkommen hit!
Här läser du om min färd genom ivf:er och äggdonation.

torsdag 6 januari 2011

Kompisar

Idag är jag för första gången på väldigt länge, lite bakis. Jag hade så otroligt kul igår. Totalt otippat! Jag och en kompis skulle ses för ett glas vin efter jobbet. Det dök upp fler tjejkompisar och jag fick en ny kompis också. En urtrevlig tjej. Men det roligaste av allt var att min kompis har träffat en kille och han dök också upp för att introducera sig. En riktig toppenkille och min kompis såg så kär ut. Nyförälskelsens rus. Sååå härligt att se! Bara det var ju värt att fira med ett extraglas vin. Eller två... Jag tål inte så mycket så det är inte svårt för den här tantalonan att bli trött tidigt.
Fina M hämtade mig vid 23-tiden och jag är fortfarande glad för min kompis skull.
Och lite trött fortfarande. Men det är det helt klart värt. Snart är det ju också slut med såna onyttigheter som att roa sig på stan.

Igår frågade två kompisar (oberoende av varandra) om vi försökte skaffa barn. De bad om ursäkt för att de frågade men jag vet att en av dem gärna vill ha barn själv så jag tog inte alls illa vid mig. Jag blev förvånad över min egen reaktion men jag svarade bara att det är inte helt lätt att bestämma sånt när man är 41 år så vi får se vad vi gör. Och så påpekade jag att i normala fall så blir jag ärligt trött på alla som frågar för det är ganska jobbigt. De ursäktade sig båda två för att de lade sig i och sa att de verkligen förstod och att de absolut inte ville vara otrevliga. Jag såg på dem att de förstod och jag blev inte alls upprörd över att de frågade. Det är inte så lätt för dem heller. Den ena tjejen är genomgod och har två barn men är frånskild. Det är inte så lätt alla gånger. Den andra tjejen är hon som just träffat en kille. Och jag vet hur gärna hon vill ha familj. Så hon frågade nog för att hon själv oroar sig lite över om hon kan bli mamma.
Alla har vi våra svårigheter vi bär på och jag försöker inse att när folk frågar så är det inte alltid av ren nyfikenhet eller klumpighet. En del frågar för att de kanske vill veta för sin egen skull. De kanske vill "bonda" och faktiskt prata om sin egen oro inför något.
Om min kompis kommer att försöka bli med barn med den här killen och det inte går så ska jag göra allt jag kan för att hjälpa och stötta dem. Men jag hoppas att det går och att de blir ett underbart par och den familj som många av oss drömmer om.

Krama en kompis därute

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar