Idag kom första sammandragningen. Jag vaknade av att det spände i hela magen som var stenhård. Och det värkte som redig mensvärk, i hela nedermagen och ut mot sidorna av magen.
Helt oförberett så där så måste jag erkänna att det var obehagligt. Min första tanke var att läkarna kan rädda för tidigt födda barn i vecka 28.... Så läbbigt tyckte jag att det var. Men det gick över ganska fort. Några minuter eller så. Jag låg kvar för att invänta rörelser från Mini. Hade jag inte känt något så hade jag nog velat åka till en läkare och kolla. Men Mini sparkade till två-tre gånger så jag blev lugn. Hon har även sparkat till när jag satt i bilen på väg till jobbet. Bra.
Så var det då dags för snickaren att dyka upp idag. Tror ni han kom? Nej. Idiot. Nu är jag förbannad på riktigt. Tyvärr så är det en man till Fina M:s kollega så jag kan inte riktigt ringa och skälla. Men nu ska vi sluta att vara så jäkla snälla i alla fall. Ut med fanskapet. Synd att vi redan avböjt andra erbjudanden under tiden bara. Suck. Vilken jobbig morgon det här var!
I helgen får vi fundera på en annan lösning. Något ska vi nog komma på. Värre saker har hänt liksom.
Ikväll är det TV-kväll igen! "Drömmen om ett barn" på 3:an igen. Tjohooo!
Kram
Ibland går det upp och ibland går det ner
3 dagar sedan
Jag känner igen problemet med snickare... Vi gjorde om köket i våras, vi fick löfte om att det skulle vara klart på en vecka. Men... det dök upp det ena efter det andra, och det förklarades som om det var det mest självklara i hela världen!! Nu väntar vi på att de ska komma och göra klart det sista ute (vindskivorna, för högt för att vi ska fixa det själva). Vi har inte ens fått ett datum än, "snart"...
SvaraRaderaMåste vara spännande att känna Mini så där... Avundsjuk, så klart. Kan föreställa mig att det är en märklig känsla. Jag vet många som sagt, att efter förlossningen känner man sig så ensam, helt plötsligt. Faktiskt har jag haft lite av samma känsla, efter de senaste missfallen...
Kram på dig, och hoppas det blir en bättre fortsättning på dagen!! :)
Jag har haft sammandragningar sedan vecka 16-17 ungefär. MAn vänjer sig och lär sig i vilka situationer dom har en tendens att dyka upp i efter ett tag.
SvaraRaderaMen vad är det för en skojare ni anlitat?
SvaraRaderaSpännande med känningarna som kommer.
Kram
Mini skräms lite, hihi. Måste kännas fint att hon kickar till lite lugnande sen i bilen.
SvaraRaderaSnickaren kanske var här istället? De har sågat upp hål i badrumstaket pga vattenläckan. Nu ska jag bara vänta på att nästa person ska komma. Typ mellan 6.00 och 11.30. så sitter man där, dödstrött och redo. Och väntar...
Kram!
Har haft sammandragningar sedan innan v 20 och har nästan vant mig. Vissa gånger känner man dom knappt, medans andra kan vara ganska obehagliga. Oroliga och hispiga jag, har pratat med tre olika läkare och alla säger samma sak; att så länge de inte är regelbundna, kommer väldigt ofta och gör väldigt ont så är det ingen fara.
SvaraRaderaHmmm...ja det där med snickare är ett kapitel för sig... Verkar vara ett fenomen världen över, för de är likadana här i USA!!
Kram
Ni är ju bara för bäst!
SvaraRaderaSammandragningen var läbbig men nu känner jag mig faktiskt lugnare. Alltid bra att höra hur andra känner av saker och ting.
Och snickarjäkeln är numer avpolleteread.
Jag funderade faktiskt på om det bara är i Sverige det är så här men nu fick jag ju svar! Märklig företeelse det där...
KRAM