Hos BM

Hemma efter jobb och BM-besök. Barnmorskan skakade bara på huvudet när jag tog upp hur folk kommenterar magen hela tiden. Hon blev synbart irriterad faktiskt. På de som kommenterar, alltså, inte på mig.
Hon tycker att jag ska ge svar på tal. Ordentligt. För, som ni andra redan skrivit i kommentarerna, så kan man inte rå för hur kroppen är. Och det är verkligen märkligt hur folk kan haspla ur sig i tid och otid.
Jag vet ju redan allt det här egentligen, men ändå. Jag är i alla fall glad för era kloka kommentarer och BM:s ord. Tack.
Precis innan jag frågade mätte hon livmodern och den var enligt skolboken. Och så konstaterade hon bara att den kan växa lite inåt och moderkakan i framvägg gör att jag inte känner så mycket som de som har moderkakan någon annanstans.
Minis hjärtljud var också toppenbra och hjärtat slår med 144 slag i minuten (bpm). Lilla fina Mini!
Så avslutade hon med att undra om vi hade några frågor kring ÄD när det kommer till barnet. Jag blev glatt överraskad! Hon påpekade lite snyggt att barnet är i MIN mage och är alltså mitt och kommer att brås på mig. "Så du vet", tillade hon. Det tycker jag var väldigt bra och vänligt sagt. Om jag nu hade tvivlat så är det nog bara bra att bli påmind och få höra sånt.

Snart dags att promenera lite igen...

KRAM