Blev irriterad på Fina M och satte mig i köket och jobbade lite.
Fina M blev irriterad på mig och började att städa. Och städa. Och städa!
Jag slutade jobba och tvättade lite. Och diskade lite. Och Fina M härjade runt överallt.
Storskurning i badrummet. Tokdammsugning överallt. Och nu har han satt igång med att tvätta fönster, något vi inte gjort de senaste två åren. Jag vet, grisigt av oss, eller hur? Men livet har liksom fokuserat på annat än lite dammiga fönster...
Och nu har luften gått ur mig och jag sitter i soffan och surfar lite. Imorgon ska vi prata med snickarskrället och se vad som händer om vi bryter vår deal. För jag fick ett svar på mitt nödrop och kanske, men bara kanske för inget är bestämt ännu, så kan det kanske vara lösningen. Bara det löser sig liksom.
Så ska det promeneras idag också. Inte att glömmas. Stegtävlingen pågår fortfarande och jag leder på jobbet. Moooahahahaaa! Hysteriskt. Jag vet.
Förresten, igår var vi på middag hos goda vänner. De ska också bli föräldrar efter sitt tredje IVF-försök. Hon ligger två veckor efter mig men hade en mycket större mage. Jag kan inte riktigt släppa det där. Jag veeeet, jag är jääättejobbig som tjatar så om magen.
Hur som helst, så när vi gick därifrån så nämnde jag det för Fina M. Han skulle vara stöttande och sa:
-"Jo, men T är ju mycket smalare än du."
-"VA?! Säger du att jag är tjock?"
-"Nääää...men du är ju lite kraftigare än hon."
-"Jaha, men jag har sett tjockare människor än jag som har mer mage än jag i vecka 27. Då funkar ju inte din logik alls."
-"Jo, men jag menar..."
-"Du, kan du inte bara vara tyst nu för du håller på att måla in dig i ett hörn som du aldrig kommer att komma ur..."
-"Men, men...jag menar ju bara att..."
-"Som sagt, vara bara tyst."
-"Ok."
Säga vad man vill, men vi har i alla fall lärt oss det här med hur hormonstormar kan fungera. Stoppa i tid liksom. Så bytte vi ämne.
Och jag ska sluta dra upp det där med magen. Det blir ju bara fel när jag går och tänker på sånt. Måste. Släppa. Poff! Så där, ja!
Nu ska jag blicka ut genom våra fönster och bestämma mig för en liten promenadrutt som vi kan ta efter fönstertvätten.
Kramas där ute
Ibland går det upp och ibland går det ner
3 dagar sedan
Haha är det inte härligt med dessa bestämda hormoner, så säg? :-) Magen kommer säkert poffa till snart och bli stor. Kram!
SvaraRaderaHahahaa! Ja, jag ruttnar på mig själv ibland...
SvaraRaderaKram
Alltså, nu ska jag berätta en sak för dig. När min mamma väntade mig så berättade hon inte det för sin mamma (alltså min mormor) förrän hon var i nionde månaden! Min mamma var bara 18 år, och min pappa var 21, och det var anledningen till att hon inte hade mod att berätta. Min mamma är 165 cm lång, och vägde innan hon blev gravid ca 53 kg. Jag vägde 3300gr när jag föddes, men på hennes syntes det inte ett DUGG att hon var gravid! Hennes höfter blev bara lite bredare, men hon använde i princip samma kläder som hon alltid bar. Mamma har berättat att två veckor innan jag föddes så satte hon ett gummiband i knapphålet på sina jeans för att magen hade töjts ut litegrann, men mer än så var det inte.
SvaraRaderaMin mamma blev gravid igen när hon var 21, inte syntes det då heller. När hon sen blev gravid med min yngsta lillebror, så syntes det lite mer, men det var svårt att se om hon verkligen var gravid, eller om hon bara ätit lite för mycket.
När jag är gravid så såg jag höggravid ut i v. 25, det är inte kul när det är på det hållet heller!
Din mage är perfekt!!! Superfin, och i den ligger er härliga lilla dotter. Skit i vad andra säger!!