Idag ska jag sova och fålla gardin nummer två (skrev jag att jag hittade nålarna?), imorgon ska Mini och jag till lekparken medan Fina M målar det absolut sista på huset, på söndag ska vi bara slappa, på måndag ska jag ta blodprov, sova och hämta pappa med fru. Och på tisdag smäller det. Inrutat och klart med andra ord.
Imorse berättade Mini att det är jobbigt. Hon vet ju inte vad det innebär att bli storasyster och alla frågar.
"Ska det bli kul att bli storasyster?"
Ja, vad svarar man på det om man inte vet?
Vi pratade länge om att Liten kommer att äta och sova mest. Och att jag och Fina M kommer att kramas, leka och finnas för henne precis som vanligt. Och att hon kan hitta på saker med bara en av oss ibland också så att Liten inte ska vara med jämt.
Vi kramades länge och jag förklarade och Mini kom på saker som hon och pappa ska hitta på om jag måste mata Liten. Det var så otroligt skönt att se hur hon helt plötsligt förstod att hon kan göra massor av roliga saker även om det finns en till i familjen. Fantastiska lilla människa. Hon tog hoppsasteg in på dagis och hon sken som en sol. Tår i ögat hos tacksamma mamman...
Här kommer bilder på inköp till Liten också:
Och så två små nappar och lakan.
Det här är helt galet. Vi ska få vara med om ett litet liv till. Det är nästan helt obegripligt!
Jag känner mig euforisk och ska nog sova lite nu så att jag orkar med resten av dagen.
Kram på er
