Idag fyller Fina M år. Jag ser fram emot firandet ikväll som inte blir så speciellt storslaget, snarare mysigt. Helt i stil med vad han gillar.
Idag är jag hemma från jobbet. Ni förstår i torsdags när jag gjorde hysteroskopin, så såg en sjuksyster hur jag blödde från örat. Hon och en läkare tittade men såg inget speciellt mer än själva blodet så klart.
Jag blev inte så orolig men sov däremot väldigt mycket och har varit ganska hängig över lag sedan dess. Igår hade jag väldigt ont i öronen och insåg att jag borde gå till doktorn. Sagt och gjort, imorse gick jag dit och nu ligger jag hemma med penicillin och örondroppar. Det var visst en inflammation i örat. Inte så konstigt nu när jag tänker på det, eftersom Mini har en benägenhet att hela tiden vilja stoppa in fingrarna i mitt öra när vi sover. Vet inte varför men hon tycker väl att det är mysigt eller nåt… Lite irriterande kan det vara men jag har inte brytt mig så mycket om det. Jag tar bort hennes hand om jag blir störd av det (vilket jag i och för sig blir när jag blir väckt av att hon är där mitt i natten och petar mig i örat!). Läkaren sa att små smutsiga barnfingrar inte ska vara i öronen. Inget ska vara i öronen, hahaha! Inte så konstigt att det blivit inflammerat.
Jag är ingen förespråkare av penicillin, men så här inför vårt sista FET så känns det riktigt bra att knapra lite antibiotika. Så att det inte finns en tillstymmelse till basilusker i kroppen som kan störa processen i onödan. Nu jäklars ska ett guldägg fästa och växa till sig ordentligt! Jag vill, jag vill, jag vill!
Det känns som en dos antibiotika nu och sen lite kortison efter insättningen är en perfekt kombo.
Lite Trombyl, Omega3 och C-vitamin på det också så har vi gjort allt känns det som. Jag har förresten mailat kliniken och sagt att jag börjat medicineringen och att vi vill ha två embryon insatta med assisted hatching (AHA). Gärna med "klister". Nu kör vi hängslen och svångrem. Typ.
Stormiga kramar!
