Tillbaka från spec.mvc och allt såg bra ut.
Barnmorskan som gjorde ultraljudet för flödeskollen var så...speciell. Och jättegullig!
När hon kom och hämtade oss i väntrummet så ställde hon sig framför oss och sa inget på några sekunder. Sen sa hon mitt namn. Fina M och jag tittade förvånat på varandra när vi gick mot rummet.
När hon sen kladdade på gelén så gjorde hon det som ett stort hjärta över hela magen. Jag skrattade och hon sa att hon brukade göra så för att det är så fint.
Sen tittade hon och mätte och allt lät och såg bra ut. Fostervattnet var bra, navelsträngen hade bra flöde och så någon annan ven eller vad det nu var som fanns i Mini och som hon lyssnade på, var också bra. Och så visade hon oss allt hår som Mini har. Hon sa att det ser ut som Mini har en matta av hår på huvudet.
-"Ser ni vad gulligt det ser ut!", utbrast hon. Och det gjorde det faktiskt. Urgulligt.
CTG:t var toppenbra och läkaren sa att med tanke på att allt ser så bra ut så håller hon fast vid sin teori om att Mini bara har en egen kurva och att hon är liten. Vi fick en ny tid för CTG-mätning på fredag. På torsdag ska vi till vår vanliga bm. Och imorgon går vi in i vecka 34. Najs!
Mini har inte vänt på sig ännu. Tydligen har ca 90% av bebisarna gjort det i vecka 33 men läkaren tycker inte att det är något vi ska gå och grunna på ännu. Mini kan fortfarande vända sig längre fram i tiden. Själv resonerar jag att om hon är liten så kör hon väl sitt eget race även när det gäller att vända på sig. Är man liten och har gott om plats så låter det ju bara knasigt att vända på sig redan nu. Om jag var hon skulle jag nog vänta någon vecka eller två innan jag vände på mig, hihi!
Så jag gissar att det blir först i vecka 36 som det börjar pratas mer noggrant kring det där med vändning.
Vilken lugn och skön dag. Jag gör verkligen ingenting förutom att läsa i boken.
Jo, förresten, vi hade en städerska för hundra år sedan och när vi slutade upp med att använda henne så fick vi aldrig nyckeln tillbaka. Idag kom hon och lämnade nyckeln och sa grattis. Hon frågade vad det blev, en pojke eller flicka. Nja.... jag svarade att vi inte fått barn ännu utan att den kommer i januari.
-"Men...Du är ju inte alls stor!"
-"Nej, jag vet..."
Jag orkade liksom inte bry mig längre. Vår städerska är jättegullig och menar verkligen inget illa och hon är ju jätteliten själv så när hon visade att hon hade en gigantisk mage när hon var gravid så log jag bara och sa "Oj, då!". Suck, liksom... Sen gick jag in och läste boken igen. Inget ska få förstöra mitt lugna flow nu.
Nu blir det lite mer läsa och sen dagens stora arbetsuppgift: skriva en matinköpslista. Jobbigt, jobbigt... ;o)
KRAM
Livet
4 veckor sedan
