Lugnet

Det värsta är äntligen över. Nu har vi fått gräset på plats och det är bara lite målning kvar. Äntligen bebisfokus!

Vi har köpt garderob och byråer, lite inredning till Litens rum och vi har fixat klart tvättstugan. Det sistnämnda var jag lite stressad över eftersom vi kommer att vara stationerade där inne en hel del framöver... Men nu är det klart!

Magen växer och helt plötsligt kunde jag inte ha en topp jag hade för någon vecka sedan. Knas! Jag har nästan inget att ha på mig längre och nu vill jag inte köpa nytt om det inte är absolut nödvändigt. 

Det är bara 43 dagar kvar! Och fr.o.m. nästa vecka jobbar jag bara 60%. Vilken lyx! Jag ska sova massor, göra fint i Litens rum och sortera lite kläder. Njuta lugnet innan stormen, hihi!

Jag är fortfarande väldigt hormonell men känner mig generellt lyckligare nu. Det är varmt välkommet, må jag säga. 

Mina handleder gör lite ont men inte i närheten av hur det var sist, så jag använder inte handledsstöd. Inte ännu i alla fall.

Idag kände jag även av stickningar i höfterna. Jag undrar om det är lite foglossning? Jag vet inte riktigt hur det känns så det är svårt att avgöra. Men det gör inte ont just nu. Bara svaga ilningar eller stickningar.

Nu ska jag njuta stunden lite och sen är det läggdags för mig och Mini. 

Ja, jag är trött av mig fortfarande...hahahaa!

Kram på er

Spricker

46 dagar kvar och jag tror att jag spricker.

Liten växer på där inne utan att min mage blir större... Det trycker och sparkas. Mest på revben och rygg och det gör fruktansvärt ont! Hur kan en så liten människa avge sådana krafter? Igår grät jag t.o.m.. Så ont gjorde det och jag kan stå ut med en hel del inormala fall. Det känns fånigt att gråta för att en bebis mosar mig inifrån men det gick bara inte. Vilken smärta!

Det blir lite bättre om jag står på alla fyra... Och tack och lov så är det inte konstant smärta. Men det är svårt att andas nu.

Jag har börjat tro att Liten kommer att komma ut tidigare än planerat datum. Vad det är som får mig att tro det vet jag inte men det är onekligen väldigt trångt där inne så ut vill han nog, hihi.

Och jag får sammandragningar så fort jag rör mig. Mycket märklig känsla men jag stannar upp och vilar så fort det händer. Tyvärr så påverkar det mitt umgänge med Mini men, som bm påpekade, Mini tar INTE skada av att jag vilar. Hon ser bara hur man ska göra om något är tungt. Vila. Och hon förstår så klart!

Hon säger till mig, lite lagom lillgammalt, att "din mage blir bättre när Liten kommit ut". Förståndigt! Älskade barn.

Ja, nu tror jag i alla fall att alla förstått att jag längtar otroligt mycket till Liten är på utsidan så jag ska försöka att inte gnälla så mycket. Men räkna ner tänker jag fortsätta med! För jag är såååå otålig!

Kram i solen

BM och UL

Igår var jag hos bm och idag var det ul.

Hos bm bröt jag ihop trots att jag är utvilad. Allt är en enda berg- och dalbana inom mig och jag vet inte varför jag satt där och bölade. Helt plötsligt ville jag bara inte vara gravid längre. 

Vi pratade en del och bm sa att man inte behöver skina bara för att man är gravid. Det är helt ok att känna som jag gör och att det kanske också känns värre eftersom vi kämpat så. Och visst har hon rätt. Jag gillar inte att vara gravid. Det gjorde jag inte när jag väntade Mini heller, och visst känns det galet att känna så eftersom vi gjort äd. Men det är slutresultatet jag vill åt nu, inte själva graviditeten. Jag vill träffa Liten.

Och jag vantrivs med att vara så fysiskt begränsad, prata om min mage, prata om pojknamn, prata om hur Mini som storasyster, prata om dagistider, prata överhuvudtaget. Jag vill vara jag igen. Gosa med en bebis, prata jobb och träning, gå barnvagnspromenader, äta prosciutto och ta ett glas vin. 

Så ja, jag vill inte vara gravid längre.

Men alla mina värden är strålande, Litens hjärta galopperar utmärkt och han växer som han ska.

På ul idag var jag lugn, balanserad och lycklig igen. Jag fick se Liten ligga i säte och sova i ordentligt med fostervatten och med arnen över huvudet. Lite hår syntes på bakhuvudet också.

Han väger ca 1.860 gram (genomsnitt är 1.980 gram) och är ca 40 cm lång nu.

Jag längtar något otroligt efter honom!

Igår hittade Fina M en Brio-säng på Lekmer.se. Den var på rea, 50%! Så nu är den beställd. Den begagnade "vanliga" spjälsängen (också Brio) är jättefin men vi köpte den för bara 300 kr och den här nya går att omvandla till juniorsäng också, så den är prisvärd tycker vi.

Är det någon som vill ha vår begagnade spjälsäng så skänker jag gärna bort den. Maila mig så fixar vi det!

Idag jobbar jag och Fina M leker med Mini. Det känns skönt att få vara på kontoret och tänka och prata om annat än bebis och barn. En liten vardagspaus på ett bra sätt. Ikväll ska vi mysa middag på stan. Och jag ska från och med nu bara vara i nuet och inte planera framåt (förutom föräldraledigheten då'ra för den måste vi nog ta och planera nu, hihihi!).

Kramas där ute!