Me, myself and I

Välkommen hit!
Här läser du om min färd genom ivf:er och äggdonation.

lördag 1 augusti 2015

Spricker

46 dagar kvar och jag tror att jag spricker.
Liten växer på där inne utan att min mage blir större... Det trycker och sparkas. Mest på revben och rygg och det gör fruktansvärt ont! Hur kan en så liten människa avge sådana krafter? Igår grät jag t.o.m.. Så ont gjorde det och jag kan stå ut med en hel del inormala fall. Det känns fånigt att gråta för att en bebis mosar mig inifrån men det gick bara inte. Vilken smärta!
Det blir lite bättre om jag står på alla fyra... Och tack och lov så är det inte konstant smärta. Men det är svårt att andas nu.
Jag har börjat tro att Liten kommer att komma ut tidigare än planerat datum. Vad det är som får mig att tro det vet jag inte men det är onekligen väldigt trångt där inne så ut vill han nog, hihi.
Och jag får sammandragningar så fort jag rör mig. Mycket märklig känsla men jag stannar upp och vilar så fort det händer. Tyvärr så påverkar det mitt umgänge med Mini men, som bm påpekade, Mini tar INTE skada av att jag vilar. Hon ser bara hur man ska göra om något är tungt. Vila. Och hon förstår så klart!
Hon säger till mig, lite lagom lillgammalt, att "din mage blir bättre när Liten kommit ut". Förståndigt! Älskade barn.

Ja, nu tror jag i alla fall att alla förstått att jag längtar otroligt mycket till Liten är på utsidan så jag ska försöka att inte gnälla så mycket. Men räkna ner tänker jag fortsätta med! För jag är såååå otålig!

Kram i solen

2 kommentarer:

  1. Aaah det låter jobbigt för dig att det gör så ont!!
    Här är det mest bök och knök och långsamma rörelser...både Trean och Fyran var likadana. Ettan och Tvåan var lite vildare, men ändå har jag aldrig fått uppleva det där med att "få revbenen mosade" eller så :-)
    Hoppas att tiden går fort för dig!! Själv tycker jag att den rusar och vill njuuuuuuuuuuuuuta lite till - samtidigt som jag längtar massor efter att få föda och se vem som busar runt där inne under och i mitt hjärta <3

    Kram!

    /Morgana

    SvaraRadera
  2. Jag får också sammandragningar så fort jag står eller rör mig. Och foglossning från helvetet. Nej, hur mycket man än längtar efter bebisen är det ingen dans på rosor att vara gravid inte!

    SvaraRadera