Det sparkar överallt bakåt, framåt, neråt och åt sidorna. Jag har glömt hur det är att sova bekvämt.
Hur kunde allt ändras så fort?!
Idag ska jag packa BB-väskan som jag inte fått tid till och nu har jag knappt någon ork till det. Jag lär väl somna med huvudet framstupa ner i själva väskan...
17 dagar känns som en hel evighet nu.
Ikväll måste jag somna tidigt. Bara MÅSTEha mer sömn.
Kramar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar