Nu över till något som jag är upprörd över och som jag måste få ur mig.
Häromsistens träffade jag min faster. Hon berättade att hennes grannes dotter känner mig. Grannen berättade för min faster att vi (dottern och jag) känner varandra via IVF:erna och våra försök att få barn. Min faster satt sedan och diskuterade likheter och olikheter mellan mig och min dotter halva kvällen och "fiskade" om vårt liv.
Tack för den. Jag har inte berättat för min faster att vi håller på med ÄD och IVF av olika anledningar, och jag vill dessutom gärna berätta sånt själv. Det känns alltså inte ok att någon jag anförtror mig till även utanför
bloggen, berättar om mitt privatliv till någon som sedan pratar med mina
släktingar om det. För mig blir det för privat.
Det har varit ett genomgående tema här på bloggen; att det är privat att "göra" barn och att jag skriver anonymt för att jag inte vill att alla ska veta. För en del har jag dock röjt min identitet av olika skäl.
Det är inte hela världen att min faster får reda på det via omvägar må tyckas eftersom jag är en av dem som inte skäms det minsta över att vi gör IVF/ÄD, men...när någon kliver rakt in i mitt privatliv baserat på att en vilt främmande människa (läs: pladdrande tant som inte förstår att hon delar med sig av MITT privatliv) har berättat om vårt allra mest privata, då kan jag säga att det känns riktigt illa i maggropen.
Jo, visst har jag en blogg och det är väl alltid en "risk" med det, men jag har alltid varit av den uppfattningen att alla jag varit i kontakt med via bloggen, alltid har visat respekt för det privata i IVF:andet. Jag hade visst fel.
Därför kommer jag bara att skriva ett enda inlägg till. Det får visa om det blir ett plus eller inte.
Efter det blir det tyst här och ni kan nå mig via mail om det är något.
Kram till er andra som visar respekt
