Relativitetsteori

Nu har jag hållit ut och tittat på tv en hel timme längre än vad jag brukar vara vaken. Kanske sover jag hela natten då? Det skulle vara så skönt. Men hellre sömnlös p.g.a. graviditet än av den oro och rädsla jag känt under de år vi försökt få mig gravid.
Så det här är ändå en slags trevlig sömnlöshet.

Den inställda Ullaredsresan har nu definitivt blivit en skidresa till Sälen. Spikat och bokat ikväll tillsammans med bästaste bästisen. Vi blir två familjer som åker ihop. Tänk, det trodde jag inte att jag skulle våga säga på länge. "Familj". Jag hade nog sagt "jag och Fina M" innan. Nu kan jag säga "familj". Najs.

Så skulle bästisen även berätta något "stort".

-"Vaddå? Är du gravid?", klämde jag ur mig innan hon hann fortsätta.
-"Näää, men...", så började hon tokflabba. "Men nu när DU säger så där så kommer det här att låta så sjuuukt trivialt, hahahahahaaaa!"
-"Jaha??"
-"Jag har...erh...slängt alla mina inredningsmagasin".
-"??!?! Jaaa, det blev ju faktiskt ganska trivialt jämfört med att få vara gravid, hahahaa! Skönt för dig att du tycker sånt är stort..."
-"Mmmmm....men det var i alla fall MÅNGA magasin. Typ, 256 stycken....fnitter."

Ja, vad säger man? Allt är relativt. Skönt med någon som förstår det, och framförallt förstår mig, och samtidigt har lite självdistans i alla fall.


Sov gott.
Kram

Vardagspyssel

Hoppsan, det blev så mycket jobbande igår att jag inte kunde blogga alls. Och så glömde jag ifånen hemma. Det kan ju ha påverkat också...
Kom hem vid 19:30 och då blev det middag, lite make-prat, tv och så somna kl 21 som vanligt.
Och vakna inatt som vanligt. Mini snurrade runt så det stod härliga till. Det tog ett tag att somna om faktiskt.

Men idag är det nya friska tag! Snickarhelvetet har hört av sig och han har visst förberett sin ankomst och ska dyka upp i veckan. Eftersom han inhandlat material så får han väl hållas då. Apa.
Men jag tackar ödmjukast för de som hörde av sig med tips! Ni vet att ni är guld värda!
Idag ska jag också boka in en dejt med min frisörska och en dejt med bilglasreparatören (stenskott).
På lördag har jag en liten middag hemma med goa bloggvänner (som jag nog får ta och kalla "vänner", utan "blogg" framför, faktiskt). Eftersom förrådsinnehållet, d.v.s. målarfärg, maskiner, möbeldynor etc. ligger i vardagsrummet så blir det intressant att se hur det blir... Men förra gången satt vi i köket nästan hela kvällen så det kanske går igen. Hjärterum finns det i alla fall så vi borde få plats.

Och nu sparkar Mini. Hon vill nog att jag ska göra skäl för brödfödan och jobba lite. Dags att stirra på datorn igen med andra ord.

Kram på er!

Sömnlös

Jahapp. Så ligger jag här och är vaken igen då. De morgnar jag vaknar och har fått sova utan avbrott hela natten är underbara men såna här, nej, trist. Ibland rör sig Mini där inne och då är det ok att vara vaken, men nu är hon stilla.
Jag har också grymt varma fötter. Så där så de kokar nästan. Igår kväll fick jag lov att kyla ner dem med kallt vatten. Det går inte att beskriva hur jobbigt det är när de blir så där varma. Hoppas att det inte hindrar mig från att somna om...
Imorgon ska jag köpa fler stödstrumpor. Det kanske hjälper?

Ok, dags för nytt sovförsök.

KramKram

Stoppa i tid

Blev irriterad på Fina M och satte mig i köket och jobbade lite.
Fina M blev irriterad på mig och började att städa. Och städa. Och städa!
Jag slutade jobba och tvättade lite. Och diskade lite. Och Fina M härjade runt överallt.
Storskurning i badrummet. Tokdammsugning överallt. Och nu har han satt igång med att tvätta fönster, något vi inte gjort de senaste två åren. Jag vet, grisigt av oss, eller hur? Men livet har liksom fokuserat på annat än lite dammiga fönster...

Och nu har luften gått ur mig och jag sitter i soffan och surfar lite. Imorgon ska vi prata med snickarskrället och se vad som händer om vi bryter vår deal. För jag fick ett svar på mitt nödrop och kanske, men bara kanske för inget är bestämt ännu, så kan det kanske vara lösningen. Bara det löser sig liksom.

Så ska det promeneras idag också. Inte att glömmas. Stegtävlingen pågår fortfarande och jag leder på jobbet. Moooahahahaaa! Hysteriskt. Jag vet.

Förresten, igår var vi på middag hos goda vänner. De ska också bli föräldrar efter sitt tredje IVF-försök. Hon ligger två veckor efter mig men hade en mycket större mage. Jag kan inte riktigt släppa det där. Jag veeeet, jag är jääättejobbig som tjatar så om magen.
Hur som helst, så när vi gick därifrån så nämnde jag det för Fina M. Han skulle vara stöttande och sa:
-"Jo, men T är ju mycket smalare än du."
-"VA?! Säger du att jag är tjock?"
-"Nääää...men du är ju lite kraftigare än hon."
-"Jaha, men jag har sett tjockare människor än jag som har mer mage än jag i vecka 27. Då funkar ju inte din logik alls."
-"Jo, men jag menar..."
-"Du, kan du inte bara vara tyst nu för du håller på att måla in dig i ett hörn som du aldrig kommer att komma ur..."
-"Men, men...jag menar ju bara att..."
-"Som sagt, vara bara tyst."
-"Ok."

Säga vad man vill, men vi har i alla fall lärt oss det här med hur hormonstormar kan fungera. Stoppa i tid liksom. Så bytte vi ämne.
Och jag ska sluta dra upp det där med magen. Det blir ju bara fel när jag går och tänker på sånt. Måste. Släppa. Poff! Så där, ja!

Nu ska jag blicka ut genom våra fönster och bestämma mig för en liten promenadrutt som vi kan ta efter fönstertvätten.

Kramas där ute

Morgonmys

Fina M sover.
Jag ligger och känner när Mini stökar runt i min mage. Hon flyttar på sig, gör det mer bekvämt där inne. Det buffas och flyttas. Fina Mini.
Och höstsolen lyser in genom fönstret.
Det här blir en bra dag.

Kram

Boande

Lördagsshopping har det blivit idag. Tjohoo!
Först kläder till Mini och mig själv från Lilla Mirakel som har 50% på allt t.o.m idag. Ett alldeles strålande tips från Elin. Klart att man lyssnar på en trebarnsmammas tips liksom. Speciellt när hennes härliga ungar alltid har så coola kläder.

Sen tyckte Fina M att det var dags att beställa barnvagn. Sagt och gjort. Iväg till barnbutiken. Det blev en Brio Happy med både liggdel och sittdel. Lika bra att slå på stort. Det är Mini värd efter allt slit vi gått igenom.

Och nu vill vi verkligen att snickarjäveln (det är franska för "snickare") ska komma och isolera förrådet. Han skulle ha kommit i augusti/september. Fina M har snällt mailat och sagt att vi städat ur förrådet och att det bara är att komma. Vårt vardagsrum ser just nu ut som ett lager nämligen... Tror ni hantverkarskrället har svarat? Nej, så klart inte. Bara på de första två mailen.
Så när vi fikade efter shoppingen började vi inse att det kanske går fortare att göra allt själva istället. Det skulle vi spara typ 10.000 kronor och negativ energi på.
Hör jag en enda hantverkare gnälla över svartjobbande polacker så ska jag vädra mina åsikter om svenska hantverkare på en gång. Vill inte missa en sån chans just nu känns det som.
Eller finns det någon trevlig läsare i Stockholmsområdet där ute som är snickare? Eller har en snickarkille/-tjej hemma? Som är pålitlig och trevlig? Jag kommer att för evigt vara den personen tacksam, göra ständig reklam för snickaren och vi har dessutom mer jobb att göra längre fram. Det är bara att maila mig: wildamathilda@hotmail.se. I'm desperate.
För övrigt försöker jag få Fina M att omskola sig till snickare. Dels för att han är så jäkla duktig på sånt där, dels för att är snäll, dels för att han alltid håller en tidsplan och dels att han skulle vara för alltid fullbokad och dra in grymma pengar till familjekassan. Men han är lite motsträvig. Får jobba mer på det helt enkelt.



Tillägg: Då kan man ju undra om Fina M nu är så himlans duktig, varför gör vi inte jobbet själva då? Jo, för att jag har en Alzheimersjuk svärmor i en annan del av landet som inte fått något bra boende ännu så helgerna tar en hel del i anspråk till det. Och så tänkte vi försöka att njuta av graviditeten lite också samtidigt som vi fixar för Mini. Snickare är guld värt för oss just nu med andra ord.

Lördagsgodiskramar

Dagis?

God morgon alla fina!
Det är fredag vilket innebär att jag snart är helgledig. Tjohooo! Vad skönt det ska bli.
Och vad skönt det är att vara tidig på jobbet. Så lugnt och skönt.

Jag har surfat runt lite på dagis (förlåt min usla svenska, förskola...). Här i vår kommun kan man visst ställa sig i kö så fort bebisen fått ett personnummer. Så jag har börjat att fundera lite på sånt redan nu. Men hur sjutton vet man vilket dagis (förlåt igen, jag är gammal) som är bra!?!? Och får man välja på något sätt eller är det bara önskemål man kan vädra men sedan bli tilldelad vad som helst? Det verkar vara lite så i Stockholmsförorterna har jag upptäckt.
Jag kanske skulle starta ett dagis (förlåt!)? Så vet man vad man får, hihi! Allvarligt talat, det verkar så krångligt. Jag vill ju att Mini ska få de snällaste och bästaste pedagogerna.

Ja, ja, jag ska väl inte fundera för mycket på det där just nu men tanken dyker upp då och då... Svårt!

Kramar

Hos BM

Hemma efter jobb och BM-besök. Barnmorskan skakade bara på huvudet när jag tog upp hur folk kommenterar magen hela tiden. Hon blev synbart irriterad faktiskt. På de som kommenterar, alltså, inte på mig.
Hon tycker att jag ska ge svar på tal. Ordentligt. För, som ni andra redan skrivit i kommentarerna, så kan man inte rå för hur kroppen är. Och det är verkligen märkligt hur folk kan haspla ur sig i tid och otid.
Jag vet ju redan allt det här egentligen, men ändå. Jag är i alla fall glad för era kloka kommentarer och BM:s ord. Tack.
Precis innan jag frågade mätte hon livmodern och den var enligt skolboken. Och så konstaterade hon bara att den kan växa lite inåt och moderkakan i framvägg gör att jag inte känner så mycket som de som har moderkakan någon annanstans.
Minis hjärtljud var också toppenbra och hjärtat slår med 144 slag i minuten (bpm). Lilla fina Mini!
Så avslutade hon med att undra om vi hade några frågor kring ÄD när det kommer till barnet. Jag blev glatt överraskad! Hon påpekade lite snyggt att barnet är i MIN mage och är alltså mitt och kommer att brås på mig. "Så du vet", tillade hon. Det tycker jag var väldigt bra och vänligt sagt. Om jag nu hade tvivlat så är det nog bara bra att bli påmind och få höra sånt.

Snart dags att promenera lite igen...

KRAM

Magen igen

Så rullar vi in i vecka 27 och vad passar bättre än att fira med ett besök hos BM idag!?
Det var ca 3 veckor sedan sist så det ska bli kul att få lyssna på hjärtat igen.
Jag ska också ta upp det här med att min mage är så liten. Egentligen är jag inte en sån som normalt bryr mig om vad folk säger om mitt utseende, men alla som får reda på att jag är gravid kommenterar att det inte syns och att min mage är så liten och så stirrar de på magen som om den kom från yttre rymden. Även om jag kan kommentera deras kommentarer med lite rappa svar ("japp, så blir det när man är snygg som jag", typ) så börjar jag tröttna. Snart blir mina kommentarer griniga istället.
Och så börjar jag så klart att fundera. Jag försöker att låta bli men det går inte. Och om någon säger sånt en dag då jag knappt kännt av Mini heller, ja, då tror jag att hon är död.
Jag får för mig att hon har "sjunkit till botten" där i magen och att det är därför som jag inte ser gravid ut. Nojja, men ändå.
Vissa dagar har jag gått i tajt t-shirt och uppknäppt kavaj på jobbet och de som vet om något säger att det inte syns något.
Så just nu går jag och längtar till vecka 30 ungefär. Då borde magen ha vuxit till sig en del. Så slipper jag få infall av knastankar...

Det ska jag prata med BM om.

Förresten drömde jag att jag skulle förlösa inatt. Massor av folk sa åt mig att krysta men jag vägrade. För jag ville ha Mini för mig själv, hahahaaa!

Kramar till alla goa där ute