Me, myself and I

Välkommen hit!
Här läser du om min färd genom ivf:er och äggdonation.

tisdag 25 oktober 2011

ÄD-mammor

Iiiih! Jag är så exalterad! Fortfarande. För på lunchen så fick jag äran att hänga med ett gäng ÄD-mammor och deras fantastiskt fina ungar. Det var så otroligt uppfriskande, kul och intressant att jag har massor av överskottsenergi fortfarande, hahahaa!
Och jag var den enda som inte hade barn men fick sitta och hålla i flera av de där små söta kidsen. Det märks att jag inte har egna barn, hehe. Lite tafatt så där men, ååååh, hur goa är de inte?!?! Fick jag så skulle jag ta med mig alla hem, men nu får jag nog tåla mig lite och snällt vänta på Mini istället.
Själv tycker jag att det borde räcka med 30 veckor i magen. Varför kan de inte vara helt färdiga då istället? Jag blir rastlös av att vänta.... Och efter träffen så vill jag mer än någonsin ha Mini här hos mig. Typ, NU.
Äntligen fick jag också träffa en del som också kommenterat här på bloggen någon gång. Paltkoma t.ex. har jag ju själv följt en del och hon dök upp. Kul överraskning! Och så fick jag mer kläder av Trollmor. Tack, om du läser här! Och tack till alla som var där, för att er närvaro gjorde min lunch så kul!

Och (nu trillar jag nästan på orden för jag vill säga så mycket!) så var det så intressant att höra hur tankegångarna går hos alla. När berättar man för barnet? Är barnen lika sina mammor (vilket många är!)? Vad säger omgivningen? Berättar man för alla eller ingen? Eller bara några, vilka?
Självklart gör alla som de vill och alla tänker olika och olika mycket på olika frågor, men det var så intressant och jag fick i alla fall en del nyttigt att tänka på. Det är kul med olika infallsvinklar på saker och ting. Berikande.
Vilka tjejer jag fick träffa. Helt otroligt vad alla varit med om, vilka kloka tankar som finns, hur starka och coola alla verkar vara. Jag är i alla fall imponerad och är apglad över att jag får träffa andra som gått igenom det jag har gått igenom (liknande i alla fall). Häftigt!

Nu vill jag också vara föräldraledig och sitta och dricka latte och prata om allt mellan himmel och jord och krama på Mini. Nu! Nu! Nu! Fasiken, vad kul det ska bli!

Som ni märker så är jag lite uppspelt av den där lunchen. Men det var så kul med alla goa bebisar, alla trevliga mammor och alla intressanta tankar. Undrar hur många ÄD-mammor (även blivande) det finns där ute? Vi måste vara många fler än vad vi själva tror. Tror jag.
Och vi är så attans bra. Så det så.

Kramar till alla ÄD-mammor!

11 kommentarer:

  1. Jag vill också... :)
    Ja hur och när berättar man? Dom säger ju att det ska börjas redan i förskole åldern... Känns lite för tidigt. Vad tycker du själv?

    SvaraRadera
  2. Haha, det låter verkligen som du haft det bra =) Min minsta lillebror är inte min pappas biologiska barn eftersom han fick testikelcancer när jag och min "stora" lillebror var små. Men tusan om inte ALLA påpekar hur liiiik han är pappa. Jag har tom fått kommentarer om att "ja, det syns verkligen att ni är syskon"... Trots att vi inte är biologiska syskon alls =) Det är sååå mycket miljö som gör det.

    Kramkram

    SvaraRadera
  3. Jag och Fina M var helt ense i den frågan. Vi kör på att berätta så snart det börjar pratas om hur barn blir till. Vi vill inte krångla till det mer än att en del har ägg och har man inte det så kan man få ägg av någon annan. Vi vill avdramatisera redan från början (drama står säkert okända utomstående för). För oss är ju det här vårt liv så Minis tillkomst är inget konstigt. Så att vi berättar från början får helt enkelt bli en del av "uppfostran" precis som allt annat. Inga konstigheter liksom. För det är det ju inte för oss.
    Hmm, hoppas att det förklarade lite även om det var ett flummigt svar... :o)

    Kram

    SvaraRadera
  4. Precis sånt pratade vi om, vemvet!
    Det är ju så sant!! :o)

    Kram

    SvaraRadera
  5. Blir lite avis. Jag skulle också jättegärna träffa andra ÄD-mammor för att stöta och blöta såna frågor som ni pratade om, alltså hur man berättar... /anna

    SvaraRadera
  6. Hej
    Ibland önskar man att tiden kunde stå stilla,det var så trevligt igår och vi hade så mycket att prata om att det inte kändes som om tiden räckte till :O)
    Vi måste snart träffas igen och fortsätta prata om våra barn och våra ÄD tankar/Tea75

    SvaraRadera
  7. Anna och Äggmadame: Då får vi se till att ses sen helt enkelt! Det var verkligen givande att bolla tankar så där. :o) Finns ni i Sthlms-trakten?

    Verkligen, Tea! Håller med dig 100%.

    Kram

    SvaraRadera
  8. Jag träffas mer än gärna :). Jag finns i Stockholmstrakten kan man säga... /anna

    SvaraRadera
  9. Det var ju SÅÅÅ roligt att träffa dig också! Jättebra träff och så kul att träffa andra i äd-svängen. Ämnet "hur berättar man" behöver verkligen tas upp igen och igen känner jag personligen och jag hoppas på fler såna samtal. Vår äd-läkare tyckte att 4årsåldern är lämplig.

    Och tack för att du var en extra famn när sonen inte ville ligga i vagnen en nanostund mellan sömn och bröst;)
    hinner ju inte läsa här lika mkt nu för tiden. härligt att magen växer, snart kan du ansluta till mammatillvaron!
    kram

    SvaraRadera