BM igen

Äntligen är Fina M hemma. Ordningen är återställd.

Svärmor har nytt boende (korttidsboende) och har en bra person som ansvarar för just henne där. Han lät vettig. Skönt!

Magen tar mer plats nu men jag har ju alltid klätt mig lite "yvigt" så den märks inte så mycket ännu. Men mer än tidigare i alla fall!

Jag har också upptäckt att jag är lite svullen i fingrarna på eftermiddagen/kvällen. Ringarna behöver lite kraft för att tas av.

Igår träffade jag BM också! Det hade jag nästan glömt bort... Fina M kunde inte vara med så jag var själv där. Hon lyssnade på hjärtat. Medan hon letade runt lite på magen så hördes pulsen från moderkakan. Jag sa något om att min stora skräck är att hon inte hittar hjärtat, att Mini inte lever. Då svarade hon att så känner väldigt många, men om det nu skulle vara så, så hör man inte pulsen från moderkakan. Den lägger av då. Så att hon står och letar är för att hon inte hittar vinkeln. Inte oroa sig för det med andra ord...

Allt var enligt skolboken. 144 bpm. Livmodern har perfekta mått. Min puls är som en tonårings. Allt är perfekt. Det är nästan så jag nojjar över när olyckan ska komma, hahahaa! Nejdå, det gör jag inte. Lovar!

Efter BM var det kvällsmöte och lite utbildning på jobbet. Alltså... Jag har helt tappat motivationen att jobba. Vill bara vara ledig och boa mig. Varje jobbminut får jag anstränga mig för att vara fokuserad. Det ska bli skönt med lediga onsdagar. För att få vila hjärnan om inte annat...

Dags att fokusera mig lite igen då'ra...jobba.

Kram!