Så sitter jag här med världens underbaraste unge och jag vill aldrig mer jobba. Jag har kämpat sååå mycket för att få lilla Mini i min värld och jag vill bara, bara, BARA vara med henne. Jämt.
Problemet är Fina M. Han vill ha hälften av föräldradagarna. Sååå irriterande!
Jag försökte få honom att förstå att jag kan ta alla de där dagarna så kan han få åka till jobbet och leka med alla vuxna. Ha långa politiska och roliga samtal, gå på flärdfulla luncher i city, gömma ruttna bananer i kollegornas taklampor för att retas, gå på personalfester med gratis sprit och en del D-kändisar. ALLT det kan han få göra så kan jag ta de där trista intelligensbefriande dagarna när man ändå bara pratar i enkla meningar, sjunger konstiga egenpåhittade sånger, aldrig får gå på toaletten själv, duscha bara när det passar barnet och äta fort för att bebisen behöver dig.
Jag kan offra mig och ta alla de där föräldradagarna. Det är helt ok.
Men, nej, han vägrar. Han vill ha hälften av dagarna. Så. Jäkla. Trist.
Just nu, när jag gosar med Mini önskar jag lite försiktigt, att Fina M var lite mer mullig mansgris och hävdade sin rätt att få jobba för att det är så viktigt att tjäna pengar till aktieägarna i ett företag man själv inte äger.
Men nu är han inte en sån kille. Han vill ta sitt ansvar som pappa. Han vill lära känna Mini. Kan man tänka sig. Så konstigt. Jätte-, jättekonstigt! En förälder som vill vara med sitt barn. Lika mycket som den andra föräldern.
Jo, jag är oändligt tacksam för det. Trots att jag gärna skulle ta alla dagarna själv. Fina, fina, goa Fina M.
Men idag vill jag verkligen aldrig mer jobba. Bara vara med Mini. Jämt.
Vilken tur att vi aldrig gav upp.
KRAM
haha åh av de få par jag känner som delar/delde lika så känner alla mammor så där... Som ensam och lycklig ägare till alla mina föräldradagar måste jag hålla med. MEN när B var 10-11 månader började jag längta efter vuxet sällskap... :)
SvaraRaderaJa, det där vuxna sällskapet ÄR ju faktiskt kul. Speciellt om man pratar annat än barn då också. Åååh, vad härligt det är!
RaderaKRAM
Heja er å grattis till Mini som kommer få tillgång till BÅDA sina föräldrar!!!!!! Vi har oxå delat lika ( bytte vid 8 månader) Det bästa vi gjort. Men det kanske det inte är för alla men jag kan bara tala för oss. Det har varit avgörande för vår framtid som partners/föräldrar och familj som helhet. Att få känna på båda sidorna av föräldraskapet, vara nr 1 och den som finns där med tanken och vid sidan av men fullt ut i hjärtat. Allt blev så enkelt när vi båda har samma koll på vardagen och förståelse för den andra när annat hamnar i fokus tillfälligt (jobb, fritidsaktiviteter mm) Tyckte det var skönt att börja jobba och få vara vuxen en stund oxå även fast jag älskar att vara med lilla livet. Vi har båda jobbat lite mindre under bägges FL, 75-80%. Kan starkt rekommenderas trots några tusenlappar i förlust.
SvaraRaderaNär börjar du jobba igen?? Tror ni kommer få det toppen och när du ser hur ljuvligt fint de har det kommer dina känslor bytas från "avund" till ännu mer kärlek till din familj :-) Kram på er
Tack för en så positiv och peppande kommentar! Vilket bra perspektiv du gav mig nu. :o)
RaderaJag börjar jobba den 1:a december igen... Huga!
KRAM
*gilla som fan*
SvaraRaderaGillar dig som fan! :o)
Raderakram
Och jag gillar din sista mening: "Vilken tur att vi aldrig gav upp."
SvaraRaderaVi har tvingats ge upp, och jobbar fortfarande på att acceptera det. En del gravida jag möter/träffar/läser om gör mig bara så irriterad. Andra - som du! - gör mig bara glad att fungerat så bra! Lycka ju!
KRAM!
Tusen TACK!
RaderaOch många kramar till er!
KRAM
Åh vad fint du skriver och så glad i själen jag blir av att läsa om din lycka! Särskilt sista meningen.
SvaraRaderaKRAM!
Vilken lycka att ni har ert mirakel hos er nu äntligen. Och helt fantastiskt att ni snart ska börja jobba på syskon!
SvaraRaderaMåste erkänna att det känns lite vemodigt att ni ska börja på syskon och vi har inte lyckats än, trots att vi följt er resa hela tiden och önskat vi med samtidigt som er.. Men jag är absolut inte missunnsam, eller bitter!
Jag är jätteglad för er skull och hoppas ni kommer få många syskon!