Hon var överlycklig och älskade det. Skönt att det gick på räls. Nu är det i och för sig inte själva syskonförsöket som ligger till grund för att vi provade med en smakportion redan. Det var ren nyfikenhet från både vår och Minis sida. Alltså en del av Minis utveckling först och främst. Sen råkar det ju ha en positiv effekt på vägen mot syskon också, så det är en bonus på något sätt.
Det känns lite märkligt att vi faktiskt börjar närma oss försöket. Jag ska ta och maila kliniken i Riga också och höra kring lite mer detaljer. Och så måste jag bara ta tag i det här med att kontakta min gyn och fråga om hon kan hjälpa till igen med undersökningarna. Sånt är bäst att ha ok på INNAN vi börjar. Har jag lärt mig av erfarenhet.
Kram i solen!
Jag känner igen mig så otroligt mycket i vad du skriver. Har utretts, opererats ett flertal gånger, gått igenom adoptionsutredning, haft flera missfall, ett utomkvedshavandeskap, barn som dött i magen halvvägs in i graviditeten och så i fjol somras kom hon då lilla efterlängtade skatten. Har -precis som ni - frysta embryon (två) och funderar på syskonförsök. Känns helt annorlunda när lilla skatten är här - mycket mer avslappnat när inte allt står på spel på samma sätt. Många kramar till er och särskilt många kramar till alla er som kämpar därute!
SvaraRaderaJag skrev ett litet inlägg i min blogg If all days were holidays, med anledning av Ofrivilligt Barnlösas Dag som är imorgon.
SvaraRaderaJag puttade även in en liten länk till din fina blogg för den som vill veta mera.
http://wp.me/p1uIV8-3MC
Jag är själv frivilligt barnlös, en helt annan historia men ändå lite samma problematik!
Kram Mrs G
Tror inte att min länk fungerade men inlägget heter just Ofrivilligt barnlösas Dag och publicerades nyss!!
SvaraRaderaHttp://ifalldayswereholidays.com
Kram