Imorse låg jag och tänkte på hur det blir nästa sommar. Om vi nu lyckas med syskonförsöket. Då vaknar jag förmodligen med två barn och Fina M i sängen. Packade som sillar men lyckliga.
Blir det inget syskon så vaknar vi tre i sängen och lika lyckliga ändå.
För kommer sorgen så kommer den tidigare och jag vet att vi kommer över den fort nu när vi har Mini. Hon är vårt allt och allt annat utöver det är ren bonus.
Jag ser fram emot nästa försök. Det är spännande på något sätt, inte lika oroligt som innan Mini kom. Nu känns det mer som ett riktigt roligt projekt som bara kan ha en bra utgång. Vi vinner ju oavsett på något sätt. Vi har redan Mini.
Tänk att ligga fyra stycken i vår säng... Oj, oj, oj. Den är bara 160 cm bred för sovrummet är ganska litet. Det blir kaos, hahahaa! Bra att ha ett hus och bara utnyttja ett rum liksom.
"Myyysigt!", som Fina M skulle säga det (med lite töntig, bonnadialekt, hahaa!).
Ja, ni ser ju. Jag planerar och drömmer. Och längtar.
Just nu känns det med andra ord som att jag tar ett misslyckat syskonförsök ganska lätt. Som om jag klarar av det. Galant. Men det kan nog ändras. Jag är ju inte så rutinerad gällande den biten ännu... Jag VET att just syskonförsök, sekundär ofrivillig barnlöshet, kan få många att må t.o.m. sämre än de som är ofrivilligt barnlösa utan barn sen tidigare. Så jag försöker att ta en sak i taget. Men det är svårt när Mini finns. Jag är lycklig med henne och vill absolut inte förlora den lyckan.
Viktigt, viktigt. INTE tappa bort lyckan på vägen mot syskon. Inte.
Stora tankar så här på förmiddagen...
Kram där ute
Det låter som en underbart härlig dröm :) Jag håller tummarna för att syskonförsöket går vägen!
SvaraRaderaJag vet inte om du har läst dina mejl, annars kommer här en liten påminnelse om Ofrivilligt barnlösas dag som ju du initierade förra året :) Nu närmar det sig, den 26 maj e dagen D!!! OM du har tid och göra någon medial uppmärksamhet e det mer än uppskattat men mer en bonus! Johanna har påbörjat något och en politiker kommer också att hjälpa till.
Men just nu behöver vi sprida det i bloggvärlden och få fler att delta i facebook eventet. Hoppas du har tid och lust att hjälpa oss!
Jag har bla skrivit om det på Barnlängtans blogg http://foreningenbarnlangtan.blogspot.com/
Allt gott, kram!
Cornelia
Jag ställer gärna upp!
RaderaKram
Om ni båda njuter amningen så mycket, varför vill du inte amma lite längre? Pga syskonförsöket?
SvaraRaderaPrecis!
RaderaInför syskonförsöket måste jag vara amningsfri och ha fått igång mensen. Eftersom jag är 42 år så vill jag inte vänta längre än nödvändigt. Därför drar jag ner på amningen. Men jag ökar på kram- och pussdosen istället! :o)
Kram