Me, myself and I

Välkommen hit!
Här läser du om min färd genom ivf:er och äggdonation.

fredag 27 maj 2011

Änglar och orättvisor

Igår fick jag ett mail från Norrbotten. Det var jättefint skrivet och jag blir alltid så uppriktigt glad när människor delar med sig av sin historia.
Det som var beklämmande att läsa, och som jag egentligen redan vet, det är att man bara får ETT landstingsförsök på sig med IVF i Norrbotten. Ett. Det skulle då motsvara en hit rate på 100%. Så är det inte ens när man försöker på "normalt" sätt. Många som tror att de blivit gravida på första försöket kan mycket väl redan ha varit gravida men då kanske endast någon dag eller så. Man märker det inte ens utan får mens som vanligt.
Ett försök är därför inte förenat med varen vett eller sans. Inte heller vetenskap eller lagar. Och absolut inte rättvisa.
I svensk lag finns det ingenting som säger att försöken ska vara begränsade i sitt antal. Inte heller finns det någon övre åldersgräns. Inte nedre heller för den delen...
Så anledningen till att man får tre försök på sig i Skåne är alltså enbart att man bor i Skåne. Råkar man bo i Norrbotten så behöcer man alltså flytta för att få samma vård som i Skåne.
Åldersgränserna varierar också inom landet. I vissa landsting är åldersgränsen 38 år och i vissa 40 år.
Allt beror på ekonomiska och framförallt politiska intressen. Landstingen skiter helt enkelt i lagen. Så är det.
Därföt blir jag ledsen av att läsa brevet från Norrbotten.

En annan sak jag blir ledsen av är den långa kötiden. Framförallt för äggdonationer. Den är minst 2 år över lag. Här beror det nog inte så mycket på ovilja utan snarare en brist på donatorer. Det finns för lite information kring det helt enkelt. Min dröm vore att dey fanns en A3-plansch på varje mödravårdscentral som informerade om att man kan hjälpa andra genom att donera några celler. Jag lovar, det skulle rädda liv.
Jag blir så otroligt lycklig när jag hör om tjejer som donerar. I mina ögon är de verklighetens änglar. På riktigt. Det är det mest osjälviska man kan göra. Ge upphov till nytt liv genom att hjälpa någon annan. Det är magiskt.
Därför vill jag rekommendera att läsa ett inlägg hos ängeln Angela Monroe.

Kramas där ute!

7 kommentarer:

  1. Ett försök är inte klokt.... Är det någon överhuvudtaget som lyckas med det? Helknäppt. Kram

    SvaraRadera
  2. Ja, det kan man verkligen undra!
    Helpuckat är det.

    Kramar!

    SvaraRadera
  3. Hej,
    det går att ha en sagolik tur som vi hade men det är ju knappast ett normalfall, som sagt inte ens om man gör barn på 'egen hand'.
    Att det ska handla om pengar är förfärligt, tänk på alla de som skaffar fler än 3 barn, vad kostar inte det i form av barnbidrag genom barnens uppväxt. De har ju dessutom valet om pengarna inte räcker att försörja sig. Ingen myndighet begränsar det(som tur är)! Adoption kostar ju också och bidraget där är inte stort.
    Att kunna skaffa barn ska inte vara en fråga om pengar överhuvudtaget. Sjukt med ett försök.
    //Kristina

    SvaraRadera
  4. Det är så mycket som är snett i den här infertilitetscirkusen. Trots att man går på knäna i kropp, själ och plånbok ska man orka kämpa mot alla orättvisor och försöka fäkta bort alla tendenser av att bli bitter. Är inte min skatt värd lika mycket som alla andras? Som storrökaren, alkoholisten - you name it?
    Nej mitt "brott" är att jag blev kär i en man som visade sig ha få spermier samtidigt som jag hade oturen att fylla 39 det året vi började med ivf. Därmed var jag ansedd som "icke brukbar" i fertilitetssyfte enligt Landstingets stelbent omänskliga regler. Att det dessutom ska skilja så mycket mellan var i vårt avlånga land man nu råkar vara bosatt känns oerhört bisarrt. Är detta år 2011?

    Åh vad jag hoppas att detta uppmärksammas mer i media nu i och med Ofrivilligt Barnlösas Dag!

    SvaraRadera
  5. Ja, det är bisarrt. Och samtidigt ger man gratis preventilmedelsrådgivning till alla kvinnor upp t.o.m. 50 års ålder... Det rimmar inte med åldersgränsen på 40 (här i Sthlms landsting som jag hör till). Bara för att man blir 40 så blir man inte infertil och obrukbar för IVF och ÄD. Men oddsen blir lite sämre och man får en hjälp på vägen med dessa behandlingar.
    Så när Mini kommer ut ska jag gå på massor av gratis preventivmedelsrådgivning. För nån valuta för mina skattepengar vill jag ha. ;o)

    Kram

    SvaraRadera
  6. Hej hittade in här av en slump. Bra initiativ av dig!
    Jag är från Norrbotten och bor i Västerbotten nu och det är sant att vi bara får ett ivf-försök. Jag har själv gjort IVF i höstas och turligt nog tillhör jag de få procenten som det har lyckats för, vilket jag är så tacksam över, men samtidigt så fruktansvärt irriterad för alla andras skull. Varför prioteras vi i Norrland bort? Det är redan glesbefolkat här uppe och inte ens det satsar man på.

    All IVF sker i Umeå, så bor du i Kiruna måste du åka 70 mil för att kunna genomföra IVF. Och om man bara får ut ett ägg och införandet misslyckas, så måste man själv sen bekosta ett nytt uttag samt betala för resan tur och retur till Umeå.

    Norrland är underbart, men vissa nackdelar finns det! :)

    KRAM till dig och jag håller tummar och tår att allt går bra med bebisen i din mage. :)

    /Carina

    SvaraRadera
  7. Ja jag kan bara instämma, bor i Västernorrland och vi har oxå gjort i Umeå - ett försök är det som gäller för oss oxå :( vi har oxå haft en väldig tur som lyckades med det gratis FET som ges om man inte lyckas m färskförsöket. Vi har sen gjort två betal-FET till m de embryon som blev över...och lyckades m det sista. Fattar inte hur det kan vara såna olika regler.

    Anyway, Mathilda imorgonär det "vår" dag. Vilket underbart initiativ du tagit!

    Kram,
    XB

    SvaraRadera