Frustration

Jag kikade in i kylen för att se vad vi har för mat hemma och vad vi behöver handla. Då slog det mig att när vi får barn så måste man köpa mycket mer mjölk (ja, alltså när ungen blivit lite äldre). Konstigt att den tanken dök upp bara så där!
Sekunden efter blev allt bara så jobbigt, så jobbigt. Jag stirrade på min man och sa "Fan, vad jag tycker att det här med att vänta på en donator är jobbigt!".

För någonstans så börjar vi tänka lite i "barnbanor" trots att jag inte ens är i närheten av att vara gravid. Det planeras på något sätt i det undermedvetna men det enda vi gör just nu är att vänta. Vänta, vänta, vänta. Det är sjukt jobbigt.
Jag kan förstå att det är jobbigt att vara gravid och vänta på att få förlösa en bebis. Men det här tar ju priset. Det känns som att man väntar på ingenting. Typ.

Och så kom jag inte iväg till möbelaffären utan sitter kvar här hemma med att måla bord. Suck!

Det är en frustrationens dag!

kram