Tog ledigt från bloggandet igår (om nu någon märkt det). Jag kunde liksom inte med att skriva "ingen mens dag heller" en gång till. Det känns lite väl långrandigt. Så det bidde en paus.
Men idag, vilken bra dag! Slappade lite hemma. Makens bror kom förbi och de skulle till brädgården. Själv hade jag en dejt. Inte vilken dejt som helst utan med den så underbart trevliga
LadyJ112.
Jag har alltid gillat hennes blogg, hennes humor, snällhet och hennes totalt osjälviska inställning till folk och fä. Hon är en bra tjej liksom! Men vi har aldrig träffats. Tills idag.
Hon ligger på Akademiska i Uppsala och har en fruktansvärt jobbig graviditet som hon genomgår just nu. Hon har legat på sjukan i 55 dagar idag så jag tänkte att hon kanske behövde lite sällskap. Själv har jag semester och kunde åka upp nästan när som helst så jag passade på att säga hej.
Så, en sjumila-färd upp till Uppsala och så satt hon där i entrén på sjukhuset. Det var så otroligt kul att träffas! Hon såg så där snäll och fin ut som hon är. Och magen i vädret så klart.
Vi åt lunch och pladdrade om ditten och datten. Om barn, om föräldrar, om omgivning, om inställningar, om tv-serier och om allt annat möjligt som jag knappt kommer ihåg. Det var kul och jag tycker nog att tiden gick lite snabbt. Hade gärna suttit där lite till och pladdrat. Men då kanske hon hade fått rejäla födslovärkar och hennes lilla tjej hade kommit för tidigt. Vem vet? Det vill jag ju inte vara skyldig till.
Vi pratade också om det där med hur känslig och svag man kan vara när man går igenom allt man kan för att försöka få bli gravid. Att man ibland kan låta sig själv bli trampad på just för att man låter folk göra det på något sätt. Det tror jag stämmer. När jag har varit som mest nere och påverkad av hormoner över allt det här, det är då jag blir trampad på. Och det är då jag inte alltid orkar slå tillbaka.
För just då så finns det liksom värre saker och man vill ha orken kvar. Och så är jag inte riktigt mig själv heller så klart. Jag ska i alla fall ta med mig J's bra ord och fräsa till ordentligt nästa gång. Det har jag ju förresten sagt själv att jag ska göra! Men jag tror att jag är för snäll och så tänker jag ibland att de som lägger näsan i blöt i mitt liv hela tiden är nog attans missnöjda med sitt eget liv på ett eller annat sätt. Hittills har jag i alla fall alltid haft rätt om det.
En annan sak vi pratade om är den förundransvärda glamourisering som finns kring det här med att vara gravid. Där var vi verkligen eniga. De flesta graviditeter är inte så värst glamourösa så varför kan inte kvinnor upplysa varandra om det istället? Så att man är mer beredd på att kissa på sig när man nyser, få foglossning, för högt blodtryck, svimningsanfall, gaser, ont i fötter, vätskesvullnader, flytningsbesvär, avslag och allt annat kring blod och klet. Framför allt, varför kan ingen berätta om hur svårt det faktiskt är att bli gravid också? Rent statistiskt sett alltså.
Så med det här inlägget vill jag tacka LadyJ112 för en toppenbra lunch/eftermiddag. Även om jag åt alldeles för fort för att jag var så hungrig... Men sällskapet var fantastiskt och du är en attans trevlig och kul tjej som jag verkligen gillade att sitta och diskutera och pladdra med. Du rockar!
Och här en snygg glorifieringsvideo om hur en bebis utvecklas, hmpf... Men videon är snygg i alla fall.
Jag önskar att jag ens var i närheten av något av allt det här men ingen mens i sikte, så imorgon ringer jag sköterskan på AVA och hör vad hon har att säga. Sen blir det nog till att få en läkare att skriva ut något som skyndar på mensen. Här ska händas grejer!
KRAM i solen
