Jag är här

Som vanligt skriver jag inte mycket här. Det händer en del i en del närståendes liv som känns lite tungt att tänka på och framförallt så vill jag inte dela med mig av det. Och det är svårt när det tar upp så mycket av mina tankar. Därför blir det lite stiltje här på bloggen ett tag.
Men jag kan i alla fall avslöja att det är ett preliminärt (om det blir mensframkallning med Primolut) datum satt för FET. Det blir den 17/7, mitt i semestern. Perfekt.

Kramas där ute.

Sista testdagen

Så här se tio dagars onödigt hopp ut.

Idag är det slut med tabletter och jag ska maila AVA också.

Skönt att solen skiner i alla fall!

Kram på er

Dag 15 - Lugn

Jodå, minus idag igen. Imorgon går sista testet åt och då slutar jag också med alla tabletter. I ärlighetens namn så känns det just nu väldigt skönt. Det tär att hålla på och testa så här och jag tänker aldrig mer göra om det. Tjuvtesta någon dag hit eller dit funkar för mig, men inte som jag gjort nu. 

Juli. Då får det bli. Då ska det ske.

Kram

Dag 14 - Minuslunken

Jodå, ett minus idag igen. Suck.

Jag har två tester kvar från Testlagret (köpte ett 10-pack) så jag kör slut på dem.

Kliniken svarade att jag borde ta i alla fall ett blodtest för att utesluta graviditet. Jag vet inte, jag. Jag menar, syns inga hcg-nivåer på dag 14 med blastocyster så är det nog ingen vidare lyckad graviditet som väntar ändå. Det kommer inte att bli något, det är jag säker på. Nu vill jag bara blöda ut allt och gå framåt. 

Jag har ett nytt, roligt jobb, husbygget behöver lite jävlaranamma (vad ÄR det med hantverkare egentligen?! Tror de att man är tappad bakom en vagn bara för att man inte gör byggandet själv? Spån.) och jag behöver träna och ta ett glas vin i helgen.

I juli, då kör vi FET om inte mensen dyker upp för tidigt igen.

Att det ska vara så förbaskat svårt att bli gravid! 

Kramar

Sorgtankar

Jo, jag är ledsen över alla minus, det är jag. Men jag är inte lika avgrundsdjupt ledsen som förra gången. Då var det ju liksom slutet på alla försök. Trodde jag i alla fall. Nu vet jag att vi har fler i frysen och jag måste bara ta nya tag om det ska gå vägen. Gör det inte det, om alla fryskompisar går åt, så blir det inget mer.

DÅ blir det nog sorg på riktigt. Avgrundsdjup.

Men det får jag ta då. Nu är nu.

Undrar om man gör AHA på blastocyster?

Och så ska jag tokträna nu. Komma igång igen. Tillbaka till livet.

Just det, sa jag att husbygget strular också? Allt på en gång. Livet...

Kram

Dag 13 - Skitdag

Minus imorse igen. Svårt att hålla tillbaka tårarna. Det är nog bara att inse faktum.

Jag mailade AVA igår och frågade när jag kan köra på igen, denna mens som dyker upp när jag slutar medicineringen, eller nästa. Jag gissar på det sistnämnda.

Jag frågade också om de har öppet i juli. Det vore enklast med FET när jag ändå har semester.

Och så nytt jobb idag på det. Jag är inte ett dugg motiverad.

Kram

Dag 12 - Morgon

Mini vaknade 5:30... Lite väl tidigt för min smak. Hon brukar vakna en timme senare.

Hursom, det blev minus imorse igen. Jag tror inte att det slår om men AVA har sagt att jag ska ta blodprov (Hcg och progesteron) den 8/4 och 10/4. Det känns onödigt om jag inte ens fått ett plus, så min tanke är att testa till på onsdag. Sen får vi se om det blir något blodprov. Förmodligen inte.

Kram

Dag 11 - Önskar

Jo, det var minus imorse också. Suck.

Men jag tror fortfarande på att det KAN slå om. Jag måste tro på det.

Imorse låg jag också och planerade när vi kan göra FET. Jag insåg att det är omöjligt att planera eftersom jag börjar på nytt jobb på måndag och jag har ingen aning om hur rutiner och processer ser ut där. Att veta sånt när jag ändå planerar FET underlättar en del. Så jag väntar nog till nästa vecka.

Med lite tur kanske vi kan få till det till dagarna kring midsommar. Det känns lättare att hitta på en anledning till frånvaro då...

Ja, ja, det löser sig alltid. 

Nu ska vi snart fika i solen och sen är det dags att längta till imorgonbitti och nästa test. Så ser mina dagar ut. Längtan och väntan och lite vardag däremellan.

Kramar i solen

Dag 10 - Tomt

Jag testade minus imorse igen.

Men jag fortsätter att testa. Det är lite tidigt fortfarande även om jag kan tycka att ett plus borde kunna visa sig redan nu. 

Den här omgången räknar jag dock dagarna annorlunda. Normalt brukar jag ha insättningsdagen som dag 0, men nu har jag räknat den som dag 1. Så på mitt gamla sätt att räkna (och som jag tror att de flesta använder) så är jag "bara" på dag 9 idag.

Kan väl tillägga att jag inte känner ett smack. Jag är precis som vanligt.

Just nu funderar jag på om jag får köra en ny behandling på en gång när mensen kommer eller om jag måste vänta på nästa mens. Den är ju så oregelbunden så jag vill inte vänta så länge. Rekordet ligger på över 100 dagar... Men blir det mer än 30 tänker jag köra Primolut! Då kanske vi kan få till en FET i juni...

Det känns viktigt för jag blir bara äldre och äldre!

Kram

Dag 9 - Tjuvtest

Det är mycket på jobbet nu. Oj, oj!

Och bra är väl det, så hinner jag inte tänka så mycket på ruvandet. Det behövs för imorse testade jag. Tjuvtest.

Det har jag aldrig gjort så här tidigt.

Det blev ett stort, fett minus. Bajs.

Idag är det dag 9. Hade det inte varit blastocyster så hade det varit dag 11. Jag testade plus på dag 12 med Mini.

Det var inte världens starkaste plus då men det var ett tydligt plus.

Så det känns sisådär kul just nu.

Att jag dessutom inte känner ett smack någonstans gör inte saken bättre. Blä och fy.

Men jag ska inte ge upp helt. Jag fortsätter att testa varje morgon ett tag till. Och hoppas att allt byter vändning.

Kram

Dag 8 - Famlar

Nu är det morgon på dag åtta och jag har varit vaken sedan förra inlägget.

Dels beror det på att jag somnade tidigt och dels beror det på Fina M som verkar ha kommit in i en snarkperiod... 

Så jag smög ut ur sovrummet och har redan ätit frukost. Nu ligger jag på soffan och slösurfar. 

Jag hittade ett inlägg från januari för ett år sedan. Då blev jag gravid men det visade sig vara utomkveds. Hursom, det inlägget hade jag kunnat skriva idag.

Så jag kan alltid hoppas på att jag är gravid just därför. 

Famla efter halmstrån? Att jag gör!

Kram

Dag 7 - Suck

Näe. Det känns ingenting. Jo, när jag sitter i biken så känns det "kallt" i magen.

I övrigt känns det verkligen inget någonstans. 

Brösten är lika oberörda som vanligt.

Magen lika halvdegig som vanligt.

Jag är lika tråkig som vanligt.

Det känns väldigt kört den här gången.

Kram

Räknenojja

Alltså... Vid tidigare insättningar så har ju testdagen varit 14 dagar efter insättning, men då har vi testat på dag 11 eller 12 och fått plus några gånger (3 ggr). Med 2-3-dagars odlingar.

Nu är det 5-dagars. Borde jag inte kunna testa ungefär 2 dagar tidigare då? Säg vid dag 10, och få chans att se ett plus redan då? Eller tänker jag fel nu?

Kram

Bra berättat

Vilken fin pch bra artikel och berättelse om ofrivillig barnlöshet!

Läs den --> HÄR

Kram!

Dag 6 - Nada

Usch, vilken tråkig dag. Jag känner ingenting och har naturligtvis börjat att nojja över det. Nu känns det kört.

Blä.

Kram

Dag 5 - Tidsfördriv

Det känns som mensvärk ungefär.

Och jag är svullen som en boll runt magen. Jag minns att jag blev otroligt svullen vid det första missfallet. Och så fick jag ont i ryggen då också. Det har jag nu, men bara lite. 

Det molar och drar. Det känns positivt.

Men så är det det där med medicinerna. Jag VET ju hur de kan luras så in i bängen. 

Jag förstår inte att jag ens bemödar mig med att analysera så här mycket när jag vet att allt jag känner lika gärna kan vara medicinska åkommor. Fan, vad jobbigt och irriterande allt är...

Men jag känner i alla fall något. Alltid bättre än att inte känna något alls. För nu har jag i alla fall något jag kan analysera.

Tidsfördriv kan man kalla det.

Kram

Dag 4 - Känns det?

Ligger vaken och klockan är strax efter 3.

Jag vaknade av en hiskelig mardröm. Den var så verklig och så läskig!

Nu är jag jättetrött och vill bara sova men kan inte riktigt somna om. Ligger och känner efter... Känns det nåt? Jo, lite, tror jag. Men det kan lika gärna vara progesteronet.

Det känns som lite lättare mensvärk och igår var den mer påtaglig. Det högg till lite två gånger också. Inte så att det gjorde ont på något sätt, det bara strålade till lite liksom.

Jag vet inte, jag. Undrar hur det här slutar? Nästa helg testar vi. Det är lite tidigt men jag vill så gärna få det överstökat. Är det ett minus så känns det skönare att få gråta en helgdag än när jag ska gå till jobbet. Men är det ett minus så testar vi i några dagar till sen för säkerhetsskull.

Kram i mörkret

Dag 3 - Analyserandet...

Jahapp. Det är bara att erkänna att analyserandet har börjat. Och googlandet. 

Redan nu, på dag 3! Hahahaa!

Men nu har jag faktiskt googlat att blastocyster fäster bara någon dag efter insättningen. Minsann! Jag tyckte att jag kände att det ilade till i torsdags morse...

Och inatt har jag sovit tungt och drömt massor. Verkliga men bisarra drömmar.

Och jag inbillar mig att jag har vätskebrist för att pinopoderna (eller vad de nu heter...) suuuger upp all vätska i hela kroppen. För det har jag också googlat.

Men det är också allt i symptomväg... Lite önsketänkande och inbillning blandat med Google.

Det vore märkligt om jag kände något redan tror jag. Bäst att bara bida min tid och ta det lugnt. Så lugnt det nu går.

Kramar!

Dag 2 - Morgon

Sitter på flygplatsen och väntar på att få åka hem.

Jag är sååå snurrig i huvudet efter morgonens två Utrogest! Jag trodde nästan att de skulle haffa mig i kontrollen. Undrar om jag ser lika flummig ut som jag känner mig?

Och hoppas att jag kan somna på planet för jag är vääääldigt trött. Progesteron overload.

Kram

Dag 1 - Insättning

Äntligen tillbaka på hotellrummet. Jag tänkte gå på stan en sväng men orkar inte. Jag vill hellre se på tv och läsa tidningar så det får bli så. Bara bra att vila lite också.

Jag hade tid kl 15:30 (trodde att det var 15:40 men jag kom tidigt ändå) men träffade inte dr. Fodina förrän kl 16:15. Det gör inte så mycket, jag hade ändå inte bråttom. Och de hade norska och svenska veckotidningar på väntrumsbordet.

Det fanns hela 8 (!) fina blastocyster kvar. Som dr. Fodina sa: " We just need ONE and this result is extraordinary as they all are in perfect conditions!". Sju stycken till frysen.

Nöjd Wilda med stooort leende på läpparna.

Hon rekommenderade att bara sätta in en för chanserna att det blir något är så höga.

Stort leende igen! En fick det bli. Och hon satte den perfekt, mitt i slemhinnan. Nu räknar jag med att den fäster imorgon. Typ. Eller inatt.

Efter insättningen fick jag ligga och vila och efter ca 5 minuter kom en sköterska in och satte dropp på mig. Jag hade ingen aning om att jag skulle få det, men det skulle jag visst. Det var glukos och c-vitamin. Godis för embryon, sade hon. Det låter bra! Och ofarligt är det ju också så jag lät mig pumpas.

Jag som även åt massor av godis på planet... Om embryot inte stannar kvar där inne nu så vore det märkligt.

Den lilla vita pricken i det grå området som är i det mörka området.. Där!

Jag har också fått all medicinering jag vill ha. Här är en lista (mest för mitt eget minnes skull kanske):

- Progynon/Estrofem, 2 mg, 1 pill 3 times per day

- Utrogest, 100 mg, 2 pills 2 times per day

- Progesteron, 400 mg, 1 pill 1 time per day (or 4 pills of Utrogest)

- Prednisolon, 5 mg, 2 pills 1 time per day in the evening till 1/4, from 2/4 1 pill 1 time per day

- Fragmin 0,3 ml injections 1 time per day

- Folic acid 1000 microgram per day

Och så ska jag ta blodprov (Hcg och progesteron) den 8/4 och den 10/4.

Ultraljud den 29/4.

Om allt går vägen....

Kram