Me, myself and I

Välkommen hit!
Här läser du om min färd genom ivf:er och äggdonation.

onsdag 3 februari 2010

Jobbplanering

Åååh, vad långsamt det går!! Dag fyra med Provera...suck.
Samtidigt läser jag i en del trådar på Familjeliv om folk som startade med sin IVF samtidigt som jag och nu håller på och "ruvar" (gulligt ord i sammanhanget måste jag säga). Jag vet att det är fult att vara avundsjuk men jag kan inte låta bli. Naturligtvis unnar jag alla tjejer på jorden att får "ruva" och vara gravida och få små söta bebisar! Missförstå mig inte nu. Jag är bara så sjuuuukt avundsjuk! Vill också. Nu. Å andra sidan skulle jag nog vara sjukt nervös om det var så att jag "ruvade" just nu.
Tankarna måste ju vara tusen gånger jobbigare än de jag har. Speciellt de där första två-tre veckorna innan embryot sätter sig ordentligt. Att inte veta liksom. Jösses, vad jobbigt! Själv skulle jag nog köpa hem gravidtester för fyra veckor framåt och testa så fort jag gick och pinkade, hahahaaa!
Förstår inte att tjejerna som "ruvar" kan hålla sig. Från att testa alltså, inte kissa.

För övrigt kan jag säga att så fort jag slutade med sprutandet av Menopur så blev jag så otroligt mycket gladare. Inte av att jag fick avbryta så klart, men rent generellt. Det är verkligen en markant skillnad; jag kan gå på Friskis & Svettis utan att gråta, jag kan skämta helt spontant, jag kan se på vilken såpa som helst på tv utan att böla, jag kan ha en knölig kudde utan att störa mig och jag kan bestämma "dagens outfit" utan att bli helt villrådig. Nu börjar äntligen poletten trilla ner och jag är mer normal. Ok, det är en definitionsfråga, men från mitt eget perspektiv så är jag mer normal nu än för en vecka sedan.
Och så är jag mer kvicktänkt på jobbet också. Ta bara en sån sak som att jag noterade att det var snöoväder ute (bara det liksom!). Istället för att grotta ner mig djupare i mina arbetsuppgifter så tog jag ett snabbt beslut om att det förmodligen är galet mycket bilar och olyckor på vägarna så jag borde åka hem innan det blir mörkt och ännu fler bilar och ännu värre i trafiken. Fick t.om. med mig sladden till jobbdatorn när jag packade ihop och åkte iväg för att avsluta en rapport på hemmafronten istället.
Så hade jag nog aldrig tänkt med Menopur i kroppen! Då hade jag suttit kvar på jobbet och slitit. Nu sitter jag här och skriver en rapport och bloggar i en lite fikapaus jag bestämde att jag skulle ha. Tänk vad jobbet blir bra mycket lättare när man inte tar Menopur... hihiihii!

Ni ser! Jag blir helt enkelt så mycket roligare och smartare när jag inte tar Menopur! Och så får jag en sån otrolig självinsikt. Eller hur?...

2 kommentarer:

  1. Vilken otroligt fin blogg!!
    Kul attläsa och fantastiskt att man kan känna så lika fast man inte känner varandra.
    Hälsningar från Längtan67

    SvaraRadera
  2. Tusen tack!!
    Kul med likasinnade!

    Kram

    SvaraRadera