Sol

Strålande sol!!! Idag ska jag promenera på Mälaren innan våren kommer på riktigt. Najs.

Nu är det bara imorgon kvar sen är det VUL. Fysiskt känner jag ingenting den här gången. Inte ont i magen och inte uppsvälld. Jag känner mig helt "normal". Tycker nog att det är lite märkligt hur det kan vara en så stor skillnad mot de tidigare gångerna. Helkonstigt. Undrar om det beror på att kroppen vant sig eller om det har med missfallet att göra? Hormoner, hormoner. Förmodligen har kroppen vant sig.
Undrar vad det var som orsakade missfallet? Det finns tusen svar på det men ändå, helst vill jag så klart veta. Jag vill veta om det är något vi kan rätta till inför nästa gång. Men vi får nog aldrig något svar på det så det är nog bara att leva vidare och kämpa på.
Jag är inställd på att vi måste börja om igen. Då slipper jag bli alltför besviken om det går åt skogen den här gången också...
Det gäller att vara försiktig nämligen. Psyket kan nämligen vara väldans skört och något sånt vill jag inte äventyra. Jag gillar status glad nämligen.

Suck, kom just på att vi ska till en ohängd tonåring i släkten (M's sida...) och äta tårta. Fy, vad trist! Bortskämda tonåringar är det tråkigaste som finns. Faktiskt.

Soliga kramar till alla