Me, myself and I

Välkommen hit!
Här läser du om min färd genom ivf:er och äggdonation.

söndag 20 mars 2011

Kärlek på olika sätt

En ny Bloglovin-kompis har visst dykt upp. Vad kul!!

Så, min helg har varit underbar. Fina M åkte iväg på morgonkvisten igår för att besöka sin mamma vilket innebar att jag hade dagen helt för mig själv. Jag gick i solen, jag tränade och jag tog ett lååångt bad med ett halvt glas vin (bus!) och senaste numret av Femina och Sköna Hem. Lyx! När jag var färdigläst och ren så piffade jag mig lite och åkte in till stan för att träffa min kära, gamla barndomskompis. Berättade jag för henne?
Jo, det gjorde jag. Det blev enklare efter att hon berättat en hel del om sitt eget privatliv just nu. Jag kände att om hon delar med sig så frikostigt så ska jag också bjuda in henne i mitt liv igen. Så jag berättade allt. Om hur vi kämpat de senaste åren, om hur jobbigt det är, om alla försök, om hormonsvängingarna, om kampen. Allt.

"Men kära, fina vän! Att du orkar! Ni måste väl kämpa inte bara mot barnlösheten utan mot hela omvärlden! Fan, vad jobbigt. Jag hoppas på er. Vill du ha hjälp? Ta min ägg! Hur många som helst."


Fina, fina vännen. Vilken reaktion. Hon förstod ALLT på en gång. ALLT. Hon fattade att det inte handlar om sprutor och piller. Hon fattade att det handlar om allt. Sorgen, utanförskapet, vilsenheten, hormonerna, tiden, vänner, omgivning, ja, hon förstod. Hon sa inte en endaste sak fel. Allt hon sa var vad jag vill och behöver höra.
Vi beställde mer vin, och mer, och mer. Skit i träningen och viktnedgången. Det var så kul! Vi skrattade trots att vi satt och diskuterade olyckliga ämnen. Inte en tår fälldes och allt som fanns var samförstånd och stöd oss emellan. Systerskap. Som den ska vara. Två kvinnor som ser varandra och finns där för varandra.
Stort.

Jag vaknade ganska pigg imorse, gårdagens vin till trots. Kl 10:30 var det biodags med bästisens 4-åring. Åååh, så kul! Den lilla fina tjejen och jag är kompisar. På riktigt. Det blev Lilla Anna och Långa Farbrorn med inslag av spöket Laban. Riktigt bra faktiskt.
En mellanstor popcorn och Festis till det så var vi i himlen båda två där i biomörkret. Efteråt blev det en osaligt onyttig hamburgare för lilltjejen men det var nog mest för att hon ville ha en sån där kungakrona som en känd hamburgerkedja delar ut till barn... Men eftersom jag har rollen som den som får skämma bort all världens barn hur mycket jag vill, så beslöts det att vi skulle äta hamburgare också. Men jag tog en kaffe istället.
Sen åkte vi hem och tittade på tv ihop en stund innan jag åkte tillbaka till min allra finaste M och ett träningspass. Sen mys vid tv:n.

Vilken underbar och givande helg jag haft. Och solen sken hela tiden.

Kärlek. Till alla.

kram

8 kommentarer:

  1. Låter härligt! Kram!

    SvaraRadera
  2. Å vilken vän! Sånna kväller betyder så mycket.
    Kram!

    SvaraRadera
  3. Åh! Vilken härlig helg! Kram!

    SvaraRadera
  4. Vilken fin kompis du har, vårda ömt vänskapen, det är få som kan bemöta oss barnlösa med sådan finkänslighet. Kix

    SvaraRadera
  5. Visst är det helt fantastiskt att ha såna människor nära?!?
    Det ger energi och ork att klara vardagen även när den är grå...
    Kraaam!

    SvaraRadera
  6. Låter verkligen som en underbar helg! Och vilken kompis du har - en RIKTIG vän! Stående applåder till henne :)
    Kram

    SvaraRadera
  7. Ja, allihop, det var en fantastiskt bra helg. En sån som jag inte upplever alltför ofta numer. Det är så lätt att olika behandlingar och tankar på ÄD tar överhanden liksom.
    Och vilken vän jag har. Ja, jösses. Sååå bra.

    Önskar alla detsamma!

    Kram

    SvaraRadera
  8. Vilken underbar helg!
    Jag blir så glad att du har en så underbar vän!

    Kärlek

    SvaraRadera