Me, myself and I

Välkommen hit!
Här läser du om min färd genom ivf:er och äggdonation.

måndag 27 juni 2011

Delmål avklarat

Tjohoo! De två sista Progestetontabletterna är nu svalda! Bara kletvaggisarna kvar men om 10 dagar är även de ute ur bilden. Najs!

Kram

8 kommentarer:

  1. Tack fina Wilda Matilda för dina kommentarer hos mig. Är urusel att kommentera just nu, men jag läser din blogg flera gånger per dag!

    KRAM!

    SvaraRadera
  2. Asch... :o)
    Jag håller ju på dig! Hoppas verkligen att det går vägen snart för dig!

    Kram

    SvaraRadera
  3. En fråga (om det går bra), från en som försökt med IVF tre gånger, men det slutar hela tiden i missfall.... (Vi har nog inte gett upp än, försöker igen i höst- men jag är också 41 år, och tiden går).

    Frågan: Alla mediciner du tar... Jag åt folsyra (frivilligt), progynon tre gånger om dagen, och så vaggisar (crinone en gång alt två gånger om dagen). Vid ett försök hade jag hormonplåster på rumpan...
    Varför får du så mycket??? Jag är bara nyfiken, och tänker: har jag missat nåt, kunde det hjälpt oss...
    kramkram och TACK för att du delar med dig av dina tankar i bloggen!! Härligt att läsa!

    SvaraRadera
  4. Fråga på bara! :o)

    Vid upprepade missfall så är det vanligt (även i Sverige) att man ger blodförtunnande (Fragmin eller Trombyl) just för att missfall bl.a. kan bero på att man kan få små, små, små mini-blodproppar i blodkärlen som leder till embryot/fostret och/eller i moderkakan.
    Progesteronet kan man ta i med i doseringen för det som kroppen inte tillgodogör sig går ur kroppen ändå. Jag vet inte vad det är för styrka på Crinone men på Progesteron (de heter bara så) så är det 400 mg. Tabletterna jag tar är på 100 mg och jag vet inte om det är bättre med tabletter men de rinner inte ut i alla fall. ;o)
    Kortisonet jag tar är för att min kropp inte ska stöta bort embryona. Det sänker med andra ord immunförsvaret något. Men det är fortfarande små doser jag tar.

    I Sverige är det inte lika vanligt att ge den här kombinationen i behandlingen men om man frågar och diskuterar och tjatar lite så tror jag att man kan få det.
    Just vid vår ålder så är det ju tyvärr vanligare med missfall och att det tar lite längre tid att få till det.
    Om jag var ni skulle jag fråga läkaren vad han/hon anser om blodförtunnande och om det är något för dig.
    Och fråga om Progesterondosen också.
    Kortison tror jag är vanligare just vid ÄD eftersom själva ägget inte kommer från den egna kroppen.
    Så fråga allt ni kan! :o) Alltid lär man sig något eller får nya uppslag.

    Till sist, slå bort tanken att du har missat något som kunde ha hjälpt er. Det är så mycket som ska spela in och det är mycket som ska klaffa. Tänk framåt och ge inte upp så blir det kanske lite, lite lättare. :o) Hoppas jag.

    Har du fler frågor så får du gärna maila också så klart. :o)

    Och tusen tack för att du läser och kommenterar! Jättekul!

    KRAM

    SvaraRadera
  5. Tack snälla!!!
    Du vet ju precis hur jag har det... ;) Lite hur jag tänker också!

    Jag tror man hela tiden lyckas tänka, vad hade hänt om vi gjort så, om vi gjort så... Dumma tankar som kommer, fast man inte vill!!

    Jag tänker fortsätta läsa din blogg! Och så frågar jag... ;) OCH jag ska fråga läkarna också, lite mer.... Vi gör allt privat (jag är för gammal... suck...), och det är stora summor pengar det handlar om. Man vill inte slarva bort det heller!

    Må så gott!!
    KRAM

    SvaraRadera
  6. Så lite så! Bara kul on jag kan hjälpa det minsta.

    Lycka till och berätta gärna hur det går!

    Kram

    SvaraRadera