Me, myself and I

Välkommen hit!
Här läser du om min färd genom ivf:er och äggdonation.

torsdag 30 juni 2011

Respekt

Kom att tänka på en sak. En av våra bekanta och hennes man försöker få barn. De har redan en dotter och de var med på midsommar. Hon är läkare och det var hon som sa "Hur gick det till?" det första hon sa när vi avslöjade att jag är gravid. Jättesmart och framförallt väldigt trevligt sagt....
Dagen efter frågade hon oss om vi skulle göra KUB-test. Vi sa som det var att eftersom vi nu kämpat lite (lite?) för att få bli föräldrar så spelar det faktiskt ingen roll om barnet har Downs syndrom eller inte. Då sa hon bara att "Jo, men ni vet väl att de inte blir så gamla? Att de dör tidigare än andra?"
Väldigt konstiga frågor, men så sa hon. Vidare:
Nästa fråga var om vi skulle göra fostervatten prov. Nej, svarade vi, med liknande anledning som innan. Då blev svaret att risken för missfall är så försvinnande liten att det "faktiskt är jätteviktigt" att vi tar ett sånt prov.
Jaha? Tack för tipset, liksom.

Tänk om hon visste? Tänk om hon visste att vi som inte fått en liten fin unge ännu och som gör allt för att nå det målet, inte har den minsta lust att utsätta oss eller Mini för minsta risk alls. Ingen. Noll. Nada.
Tänk om hon visste att ägget kommer från en 23-åring?
Tänk om hon visste hur vårt liv sett ut de senaste åren?
Tänk om...
Då hade hennes bufflighet nog inte vädrats så fritt.
Vad jag vill säga är väl att vi människor har en tendens att lägga oss i och berätta för andra vad de ska göra med och i sina liv. Och det görs utan att veta och förstå vad andra har för liv. Jag önskar att alla visade lite mer...takt och ton? Ja, hänsyn för andras privatliv.
Jag kan förstå att vissa saker sägs i all välmening. Jag tar t.ex. inte illa upp för vad ovanstående tjej sa. Nej, jag tycker mest bara att hon gör bort sig med sina frågor och sitt sätt. Hon vet inget om oss och ändå så ska hennes åsikter vädras. Åsikter om högst personliga och känsliga ämnen.
Men jag lär mig samtidigt av henne. Jag lär mig att jag inte har en aning om hur andra har det i sitt liv. Jag lär mig att jag ska uppmuntra människor och inte lägga näsan i blöt. Vill mina vänner berätta något om sitt liv så gör de det. Vill de ha mina åsikter så får de det. Och vill jag berätta om vårt liv så gör jag det när jag vill. Ömsesidig respekt för varandras privata liv.
Tänk så lite vi vet om varandra allihop. Och ändå finns det helt okända människor som visar mer omtanke än de jag redan känner. Ni som läser här är det största beviset på det! All respekt till er!

Det har jag också lärt mig. Tänk, så lite jag vet.

Kram

7 kommentarer:

  1. som alltid det är så lugnande o läsa din blogg:)jag beundrar dig verkligen.
    Kram Känslig

    SvaraRadera
  2. Men! Vad ledsen jag blir!

    Och en liten parentes angående fosterdiagnostik... Så är min åsikt att om man ändå inte tänker göra abort om man hittar något konstigt så är det onödigt att sätta sig i sådana situationer. Risken för missfall vid fostervatten/moderkaksprov är 1% större än om man inte gör (det finns ju alltid en missfallsrisk men den ökar alltså 1% (-enhet, antar jag) vid invasiv fosterdiagnostik. Vad gäller KUB är det ju "ofarligt" men resultatet är väldigt svårtolkat eftersom det blir en riskbedömning. Tänk om det blir rel hög risk? Kommer man kunna njuta av graviditeten utan att göra fosterdiagnostik? Kommer man gå runt och oroa sig? Osv osv... RUL däremot är viktigt tycker jag eftersom man kan hitta avvikelser som inte är förenliga med liv, och då känns det värre att gå hela graviditeten ovetandes och ut kommer ett dött barn. Gissar jag. Jag vet inte. Men bara en tanke. Nåväl. Du är en bra förebild förresten!

    SvaraRadera
  3. Jag kanske är orättvis, men det känns nästan som om hon vill skrämmas? Ventilerar sin oro för att lyckas genom att projicera den på er?

    Jag tycker iaf att du är en klok kvinna, jag ska ta till mig ditt råd!

    Kram

    SvaraRadera
  4. Tack, känslig! Vad gott att höra av dig!

    Precis, Evelina! Jag resonerar nog lite som du tror jag.

    Jag vill jag kan, jag tror du har väldigt rätt. De försöker få till ett syskon till sin dotter och det går inte så bra. Så visst tror jag att hon försöker projicera över en del olycka på mig i tanken. Inte så snällt när vi sagt att vi försökt få barn i flera år. Då skulle jag bita mig lite i tungan om jag var hon. Allt behöver loksom inte ventileras jämt... Och tack till dig också!! Tycker nog att vi är väldigt kloka allihop! :o)

    Kramar till er!

    SvaraRadera
  5. Blir inte kub väldigt missvisande om man gjort ÄD? Det är ju en väldans massa faktorer som vägs samman blodprov ålder mm som inte riktigt är korrekta vid äd så det känns ju som en overkill som inte kommer vissa några siffror att lita på ändå. Vi gjorde inte heller ngt fostervattenprov med vår IVF-bebis (nr 1) då det inte spelat ngn som helst roll vad det visat bebis skulle vi vilja ha ändå och varför då riskera ngt.

    Lycka till med magen!

    Erica

    SvaraRadera
  6. Vid ÄD så tar man hänsyn till donatorns ålder så overkill blir det inte i den bemärkelsen. Däremot så är det overkill eftersom vi, precis som ni, inte tycker att det spelar någon som helst roll. Vi gör KUB för att få se Mini. Det är enda anledningen! :o)

    Kram

    SvaraRadera
  7. OJojoj som vanligt myckt klokt inlägg. Folk kan vara otroligt okänsliga! Ska försöka följa dina råd. Kramis

    SvaraRadera