Me, myself and I

Välkommen hit!
Här läser du om min färd genom ivf:er och äggdonation.

fredag 17 juni 2011

Rädda barnen

Eftersom jag inte har barn själv så har jag på något sätt velat göra något för barn.
Jag är uppväxt i en miljö där jag, borsan och miljoner kusiner sprang runt och härjade ihop. Vi tillbringade semestrar, lov och helger ihop och vi busade allt vi kunde. När vi gjorde det så fick vi självklart skäll då och då. Det spelade ingen roll vem som sa till oss, det tog alltid skruv och vi lugnade oss. Samtidigt fick vi massor av kramar och vuxenbus tillbaka och det fick vi av alla närvarande vuxna.
Vad jag vill säga med det är att jag ser barn som allas barn när det kommer till ansvar och trygghet. Det är vi vuxna, allihop, som är barns förbilder. Det är vi som ska skälla (ibland när det busas... ;o) ) och stötta. Det är vi som ska finnas där för att hjälpa barn att få vara barn och upptäcka världen. Så ser jag på det.
Därför ser jag det som mitt ansvar att bidra lite till det i större skala så jag ger månadsbidrag till Rädda Barnen. Har man inga själv så...
Hur som helst, med anledning av att deras årsrapport nu kommit ut (man får ett mail med feedback om var alla pengar gått till och en verksamhetsberättelse. Kanonbra!) så vill jag slå ett slag för dem. Är man månadsgivare bestämmer man helt och hållet hur stort belopp man vill ge. Och vill man inte det så kan jag tipsa om deras webshop. Där finns massor av snygga grejer (t.ex. en skitsnygg t-shirt av Lovisa Burfitt!) som man kan köpa till sig själv eller som presenter. Och en del går till alla barn så klart!

Dagens goda gärning!
Kramas där ute

2 kommentarer:

  1. "Det krävs en hel by för att fostra ett barn" tror det är ett Afrikanskt ordspråk. Jag är också uppväxt på liten ort och alla somrar hos min farmor med samma grundtanke som du beskriver, många kusiner, mycket bus men också flera vuxna som fostrade.

    Jag ger pengar till Hoppets Stjärna - har två fadderprojekt - ett barnhem för minskadade barn i Colombia och en kille i Kenya. Bra också för mina två bortskämda änglar ;-) att se att andra har det sämre.

    Ville bara säga att jag håller med i din uppmaning - vi som bor i Sverige (i alla fall många av oss) har råd att stötta andra!

    SvaraRadera
  2. Härligt! Ja, det känns som att de flesta av oss har råd faktiskt. Och det är så lite som behövs. Många bäckar små....

    Kram!

    SvaraRadera