Tänk att man fick vara med om något sådant. Tänk, ska jag säga till mitt barn att jag var med när färg-tv:n kom, när persondatorn kom, när faxen kom, när mobilen kom och när SD kom in i Riskdagen. När Sverige blev rasistiskt offentligt. Usch. Det är demonstration mot SD i riksdagen på Sergels Torg just nu.
Men livet snurrar vidare. De närmaste två veckorna är kaotiska och stressiga på jobbet men två veckor ska jag nog lyckas överleva. Jag har de facto vetat om att det skulle komma så jag känner mig hyfsat förberedd. Jag tar små pauser då och då och tänker på magen. Då släpper jag verkligen tankarna på allt vad jobb heter. Perfekt!
Imorgon är det bara 3 dagar kvar till TD. Vad fort tiden går! Det här med att ruva är inte riktigt min grej känner jag. Jag är ganska otålig av mig och det här väntandet kan verkligen ta knäcken på vem som helst! Men jag biter ihop.
Tanken är att jag ska gå och träna ikväll men jag vet inte om jag vill. Ibland är det verkligen skönt att slappa. Kan jag inte bara får göra det då? Typ. Jag är ju lite snurrig just nu så det är nog bara bra att slappa lite. Hehehee...
KRAM på er därute
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar