Vilken tur att det blev skjutet på allting. Med den hosta jag har nu så hade jag nog inte hunnit krya på mig ordentligt till på torsdag. Jag hostar så att jag knappt kan prata och knappt får luft. Fick t.o.m åka hem från jobbet.
Jag som skulle träffa forskar-Jenny idag. Det fick jag lov att ställa in. Det känns lite dumt att flytta fram det men ännu dummare att inte kunna prata ordentligt på en intervju.
Och Dr Nie fick jag också avboka ikväll. Jag har ingen aning om hur man gör det så jag ringde och lämnade meddelande på hennes telefonsvarare och hoppas på att hon lyssnar av den.
Så har jag svept en stor slurk hostmedicin och nu ska jag försöka att kurera mig. Krypa ner i sängen och surfa och jobba lite samtidigt. För ork har jag, det är bara hostan som sätter käppar i hjulet för mig.
Nog om det.
"It looks very good"... Undrar vad hon menade med "very good"? Många äggblåsor i rätt storlek förmodligen. Hoppas att de innehåller bra ägg också. Blåsor betyder just ingenting för mig.
Imorse hade jag också en diskussion med fina M (inte uppskattat när han äter frukost men jag var liksom tvungen). Det slog mig att vi tjejer gör så otroligt mycket för att lyckas men killarna gör inte alls lika mycket. Vi går på akupunktur och vi surfar på nätet om information kring hormoner, mediciner och livsstilar som ska förbättra alla odds för oss.
Men männen då? Jag kan inte påstå att M gör allt som jag gör och jag tvivlar på att andra killar till de tjejer jag känner gör något mer än vad M gör. Nu menar jag inte att hacka på min fina M eller andra män, det kan lika gärna ses som kritik mot oss kvinnor. Tar vi på oss "skulden" trots att en del har manlig faktor som orsak till infertiliteten? Jag har ingen aning, jag bara funderar.
Men hur många killar går t.ex. på akupunktur för att pigga upp spermierna? Eller få fler? Hur många böcker finns det i ämnet som är ämnade för män? Då tänker jag på motsvarigheter till t.ex. "The Fertility Diet", "Taking Charge of Your Fertility" eller "Is your body fertility friendly?".
Jag tror inte att det finns lika många böcker skrivna för män i alla fall...
Jag må ha helt fel i mitt resonemang men jag tror att jag har lite rätt. Och varför är det så? Hmmm, funderar vidare. Spontana tankar i ämnet uppskattas!
kram
Lösenordsskyddad: Hur är det nu?
2 timmar sedan
Kvinnan har i alla tider ägt graviditeten.
SvaraRaderaMännen har aldrig varit så delaktiga som nu.
Och det är inte ens hälften av dom eller hälften så delaktiga.
Om man tänker så har jag stöd och delar hela graviditeter med min man-all the way så gott det går. Han vet allt om allt när jag är gravid. Jag informerar för den sakens skull. Det är ju vårt barn och jag bär ju redan.
Så då drar jag in Roger. Nu gick det ju inget bra så då delar vi sorgen istället men det ledde till att graviditeten efter delades ännu mer. Så för oss är det nu naturligt att dela den. Han gör sitt. Han dricker inte kaffe eller alkohol, han äter bra och tränar bra och bastar inte.
Han letar info och tar reda på saker om mina mediciner (IVF)men han vet nu vad ett barn är värt och han vill vara delaktig. Jag har inte bett eller frågat om det. Han vill. Så frågan är nog kanske. Vill inte män vara med och dela? Eller är det så att kvinnor inte vill dela med män?
Vi vet sen innan att jag är rörig men hoppas andemeningen i mitt resonemang gck fram.
Krya på dig nu!
Men det vanligaste är att tjejen gör allt, bär allt och pratar med väninnor istället.
Ooops.
SvaraRaderaEn mening hoppade ur sammanhanget.
Den sista.
Det är precis likadant här hemma, jag som fixar med allt och O hänger bara med. Vet inte varför, han vill ha barn lika mycket som jag - ibland tror jag att han längtar mer än jag gör faktiskt. Tror kanske att han är bättre på att förtränga känslorna än vad jag är, han tror att det kommer att ordna sig av sig självt medan jag inte litar på det alls... Är vi kontrolfreaks kanske?
SvaraRaderaFaktiskt så har det inte ens slagit mig in att M också kan göra något för att "pigga på" proceduren, för jag har helt enkelt aldrig hört någon göra det förr! Kan inte finnas många böcker i det ämnet - borde bli mer upplyst faktiskt! Kram
SvaraRaderaJag tror att du kan ha oerhört rätt i ditt resonemang och att det hänger samman med hur de flesta män hanterar kriser/svårigheter (ja, nu generaliserar jag!). Vi kvinnor som vill prata/älta och män som hellre inte pratar om det utan bara vill ha resultatet. För visst kan det vara så att vi också försöker vad som helst för att bli gravida - och det är ju vi som ska bli gravida. Om någon t.ex. sa att det hjälpte att stå på ett ben i tio sekunder varje kväll så tror jag många skulle resonera att "ja, det kan ju knappast skada, så varför inte?".
SvaraRaderaFör egen del (vi hade ju manlig faktor som orsak) tog jag givetvis ändå den tyngsta biten. För allt med alla hormoner och själva avsaknaden av graviditet låg ju hos mig. Det var ju i min kropp undret skulle ske och min make kunde inte göra så mycket vare sig till eller från annat än att försöka stötta.
Så hur illa jag än tycker om tanken tror jag att det ofta faller sig så att vi kvinnor tar på oss mer, för att det är i våra kroppar det slutligen ska fungera. Sak samma om det bara finns några få spermier - får de ihop det vid ivf så är det min kropp det hänger på.
Så, det var mina spontana och bluddriga tankar! Kramar!
Så otroligt kul att få läsa era tankar!
SvaraRaderaVisst tänker jag också i de banorna, att det är vi tjejer som "äger" graviditeten så det blir oss lite närmare att göra allt det vi gör. Och som du skriver, ahns, det är i vår kropp det till slut hänger på efter att själva ivf:en är utförd.
Jag tänker ibland att folk alltid säger att "det krävs två för att göra barn". Sår är det men med modifikation. Det krävs en mamma som är gravid men allt hon behöver är spermier för att bli det. Mannen behövs inte på samma fysiska sätt som kvinnan i själva graviditeten (jösses, det där kommer jag att få äta upp, hahahaaa!). Så det är två personer som krävs men, som sagt, själva graviditeten krävs det bara en för. Så vi "äger" den helt enkelt.
Därför kör vi akupunktur, dricker vetegroddsolja, tar kortison, blodförtunnande etc. etc..
Men det är ju faktiskt viktigt att få bra spermier också.
Som Jenny säger, så äter mannen bra, han dricker inte och undviker kaffe, men det gör ju jag med. Vi tjejer gör saker utöver allt det där. Det är det jag vill åt. Det där extra som vi gör allihop. Liiiite sånt borde det väl finnas för killar? Lite tips om hur spermier piggas upp? Lite böcker om speciell diet och huskurer? Typ. Speciell akupunktur och allt sånt där.
Jag gissar att jag ser på det som två olika delar, en där det behövs en toppenlivmoder, toppenägg och toppenspermier, och en där det behövs ett toppenunderhåll för att bevara och utveckla graviditeten. Det sistnämnda är det vi tjejer som sköter. Det förstnämnda är det vi håller på med nu. Att försöka få till, alltså.
Och det fascinerar mig lite hur mycket vi tjejer gör och går igenom för att få till det.
Likväl som vi ska få till en snygg slemhinna så borde det väl finnas någon forskning kring det här med hur man får schyssta spermier? Någonstans?
Oj, nu blev det långt och svamligt men kontentan är att jag nog tänker som er men undrar om det inte finns mer att göra på "killfronten"? Rent praktiskt.
kram
Jag håller med dig helt. Hemma hos oss ser det likadant ut. Det är jag som gör allt både när det gäller våra kroppar och att fixa saker, som boka tider, prata med sjukhus...osv. och S. bara hänger med.
SvaraRaderaNär jag ber honom att ta vitamin, ha inte sin mobil så mycket i fickan (jag vet inte om det kan påverka något, men för säkerhets skull), äta lite nyttigare... då gör han det, men själv skulle han aldrig göra någon insats själv för att öka chansen att lyckas.
Ja suck, det där hjälps tyvärr inte heller av att alla läkare och kliniker fullständigt fokuserar allt på oss kvinnor från A - Ö.
SvaraRaderaTrots att vi på utredningen fick konstaterad grav manlig faktor var det allt fokus på mig och min besvärliga ålder som då var 39 från första början. Ibland har jag helt glömt bort att jag inte är infertil då läkarna konstant behandlat mig som sådan. Trots bra värden. När jag frågat om det inte finns mer att göra för mannen, undersökningar, preparat eller kosttillskott har de mest tittat lite roat på mig och återgått till att tala om min ålder osv yada-yada.
Jag googlar, läser, letar, testar akupunktur, ligger på spikmatta, går promenader, äter broccoli, dricker vetegroddsolja och testar kortison, blodförtunnande mm. Har en gigantisk korg med piller av diverse slag som kanske bara trillar rakt igenom systemet, men man griper för sjutton efter alla halmstrån. Mannen gapar snällt och tar allt jag lägger fram men ibland är jag så less på att vara projektledare för uppdrag ivf/äd att jag bara vill skrika och hälla upp en stor dry martini i ren protest.
Phui.
Just det tonci - mobilen i fickan-tjatet också!
SvaraRaderaJa, det där är ett urexempel, kalimero! Hur det blir så skevt ibland. Graviditet i all ära men på vägen dit borde det vara fokus på båda parter kan man ju tycka. Det är ta mig tusan en gåta!
SvaraRaderaMen en sak har jag kommit på; jag gör sjutton inga hushållsysslor under behandlingarna. Dels är det väl för att jag tappar fokus på sånt men dels är det nog för att fina M sköter disken, lagar mat och tvättar av bara farten. Jag hinner inte ens tänka på sånt (för jag googlar på vetegroddsolja och kortisonsprutor hela tiden, hahaha!).
Well, han tar hand om det praktiska samt vraket Wilda, så jag får väl se det positiva i det om inte annat.
Och med detta ringer alarmet på mobilen och påminenr mig om att ta Folsyra- och Progynontabletterna....
På återseende!
kram
Det ser likadant ut hemma hos oss! Jag är den som tar intiativ, läser, går på behandlingar och dricker otäcka avkok. Jag tror det skulle till bra mycket för att maken skulle hälla i sig den bruna sörja jag tvingat i mig i veckor. Men han vill ha barn lika mycket som jag. Jag tror att vi tar så mycket kontroll över situationen att de kanske känner stt de inte har något att tillföra, vi har ju redan läst om allt, typ :)
SvaraRaderaI bland skulle jag dock önska att maken kunde överraska mig med att han ahr läst något eller googlat något eller köpt någon mystisk medicin i någon hälsokostbutik, men det kommer nog inte att hända :)
Skönt att din resa blev uppskjuten några dagar så att du hinner bli helt frisk och kry innan det är dag att skapa nytt liv!
Många kramar!
Måste erkänna att jag i vår situation googlade och försökte hitta någon förklaring och vad det kunde bero på etc. Samt att vi frågade läkarna. Men, det är nog så att det inte forskas så mycket på det. Och i det perspektivet kan jag verkligen tycka synd om männen. Tänk om detta påverkar på något annat sätt. Tänk om det blivit orsakat av något annat. Det blev dock helt avfärdat, fast jag fortfarande kan fundera och undra.
SvaraRaderaJag blev ju däremot utredd i minsta detalj.
Men visst - min make knaprade också zink i kombination med folsyra för att eventuellt förbättra. Även om det nog i vårt fall var helt meningslöst.
Håller nu tummen hårt för ert påsk-försök! Kan ju inte finnas en bättre tid att bli gravid på - alla ägg överallt... Kramar!
Tack, Charlotte! Håller med dig!
SvaraRaderaahns, där satte du nog fingret på det. Det forskas för lite på det. Så är det nog. Och visst funderar man ändå!
Vi får nog snällt fortsätta med allt vi gör också...
Tusen tack! I år ska det bli ett bra påskägg minsann!
KRAM